Sökresultat:
835 Uppsatser om Georelaterade ekologiska värden - Sida 33 av 56
VILKEN STRANDVEGETATION BIDRAR TILL DET ORGANISKA MATERIALET I KUSTN?RA SEDIMENT? Kols?nkor/k?llor, nedbrytbarhet och eDNA sp?rning
Coastal sediments are important carbon sinks, storing organic matter and thereby helping to
reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere. However, they can also act as
carbon sources if the deposited organic matter decomposes rapidly, contributing to increased
greenhouse gas emissions and global warming. Rapid decomposition partly depends on the
degradability of the material itself. In this literature review, I examine which coastal plant
species dominate different locations along the Swedish coast, based on coverage data from the
ClimScape project (www.climscape.se). For the most dominant species, I investigated the
type of organic matter they may contribute to the sediments and based on those results I
qualitatively assessed which sites that may function as carbon sinks or sources.
Samspelet mellan arbetsgivaransvaret i anstÀllningsskyddslagen och reglerna om sjukersÀttning: Arbetsdomstolens stÀllningstagande vid uppsÀgning pÄ grund av sjukdom - ur ett historiskt perspektiv
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.
Miljöhandlingar i hem- och konsumentkunskap i Är 9 i grundskolan.
Bakgrund till studien Àr Skolverkets nationella utvÀrdering av grundskolan 2003 (NU 03). Ett av perspektiven i kursplanen för Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr resurshushÄllning. Mot bakgrund av detta har mitt intresse riktats mot hur elever anlÀgger resurshushÄllningsperspektiv i sina handlingar i Àmnet hem- och konsumentkunskap. Syftet med studien, som var en del av NU 03 i hem- och konsumentkunskap, var att undersöka och observera om elevers handlande i Är 9 i Àmnet hem- och konsumentkunskap, i en given uppgift vid ett specifikt tillfÀlle, kan ses som miljöhandlingar.Metoden för studien var observationer och intervjuer av elever.Observationerna gjordes vid 5 olika tillfÀllen i grupper om 11-16 elever.Intervjuerna gjordes med totalt 13 elever. Eleverna planerade, tillagade och utvÀrderade en mÄltid.
MOTIVERANDE SAMTAL I V?RDEN AV PATIENTER MED OBESITAS OCH ?VERVIKT I SYFTE ATT ST?DJA VIKTNEDG?GN - EN LITTERATURSTUDIE
Background: Obesity has expanded to a nationwide issue that affects millions of people. The
healthcare system struggles to handle the epidemic as the problem grows. Studies show that
healthcare workers have negative attitudes toward obese and overweight people and that they
lack knowledge and proper tools to support this patient group. Motivational interviewing
(MI) is a known technique for initiating lifestyle changes with patients.
Aim: The aim is to evaluate the effectiveness of MI as a tool for weight loss and sustainable
lifestyle changes for people with obesity and overweight.
Method: This study uses a literature review methodology with a systematic perspective. Data
is gathered and analyzed to investigate how MI affects weight loss.
Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt
I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.
EU ger eko bland korna - frÄn uppbundet till lösdrift :
ABSTRACT
For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last
decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy
cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms
with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation
concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after
2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems.
The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy
cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if
there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision
about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and
the reasons to them.
Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r
Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och
sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som
avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn
och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och
informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen
Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska
risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha
goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett
gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador.
Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta
f?rebyggande mot komplikationer under operation.
Kommunikation av ekologiskt livsmedel : En intervju- och textanalysstudie av hur ekologiskt livsmedel kommuniceras mot konsumenter
Denna studie fokuserar pÄ den retoriska framstÀllningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet Àr att analysera vilka förestÀllningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn pÄ ekologiskt livsmedel i förhÄllande till dagligvaruhandelns retoriska framstÀllning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger pÄ tvÄ insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.
?Ett annat socialt nedbrytande beteende? i LVU 3 § : Rekvisitets utstrÀckning och dess förhÄllande till förbudet mot frihetsberövande utan stöd i lag.
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.
FörÀndring för ett hÄllbart beteende : En frÄga om attityder och vanor
Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.
Den samhĂ€lleliga konstruktionen av GMO : Ăr GMO risk eller möjlighet i arbetet mot hunger?
I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning pÄ hungerfrÄgan. Analysens material bestÄr av artiklar publicerade i svensk dagspress frÄn januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingÄtt i studien har alla berört hungerfrÄgan och hur gentekniken kan pÄverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys anvÀnts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. FrÄgestÀllningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter pÄ samhÀllet förstÄs ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det rÄder en motstÄndsdiskurs mot GMO som lösning pÄ hungerfrÄgan och en föresprÄkande diskurs.
Perspektiv fr?n insidan - En kvalitativ analys av kriminalv?rdares utmaningar, stressorer och hanteringsstrategier p? ett svenskt h?kte.
Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats.
Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.
Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning
I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.
IBLAND B?R TRYGGHETEN ARBETSV?ST: En antropologisk studie av relationens betydelse f?r en psykisk h?lsa-hunds funktion
V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.