Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och LÀromiljö. Councelling and learning environment.

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne och intresset har ökat de senaste Ären, bÄde i Sverige och i övriga vÀrlden. Allt fler mÀnniskor bor och flyttar till större stÀder och befolkningsmÀngden ökar. Stadsodling kan genom sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter bidra till ett mer hÄllbart samhÀlle. Arbetets fokus ligger pÄ de sociala och ekologiska vinsterna som stadsodling kan bidra med. Den första delen Àr ett resultat av min litteraturstudie, som beskriver olika begrepp inom odling och dess historia. Den senare delen beskriver hur stadsodling gÄr till och bedrivs i Göteborg. HÀr ligger en större intervju samt platsobservationer, artiklar och dokument till grund för de analyser jag gjort och diskuterar pÄ slutet. Mitt arbete behandlar stadsodlingens roll och vilken plats den fÄr till sitt förfogande.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus Àr en teknik som vÀxte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövÀnligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men Àr det egentligen sÄ? I den hÀr uppsatsen anvÀnds teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jÀmföra de bÄda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av omrÄdet Himlabacken i Vetlanda..

Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

In our everyday life we are faced with many choices that have consequences on the environment. One of these is the food we choose to eat since food production has a big impact on the environment. In organic production the aim is to have a natural production process, where environmental impacts are minimized. By choosing organic food it is therefore possible to contribute to a better environment. A large number of meals are served every day in the public sector, which makes it an important player in the consumer sector that could make a major difference for the environment..

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

SkogsbruksÄtgÀrder intill vatten kan ge negativa konsekvenser pÄ vattenkvalitén. Ett sÀtt att minska den negativa pÄverkan Àr att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvÀrderades med avseende pÄ ekologiska, ekonomiska och sociala vÀrden sett över lÀngre tid. Tre nivÄer av skyddszoner med varierad bredd baserade pÄ djupet till grundvattnet (DTW-index) samt tvÄ fasta skyddszoner pÄ 15 och 0 m jÀmfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I skyddszon DTW ? 1 m uppmÀttes nedanstÄende variablers extremvÀrden.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.