Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbättra en förskolegårds utemiljö? Det är frågor som jag sökt svar på genom att intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktär på en gård.

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskänsla i städers mörker-landskap. En del människor är oroliga över att drabbas av brott och undviker därför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstår helt från att gå ut när det är mörkt. Detta är ett problem då det begränsar hur människor egentligen skulle vilja använda det offentliga rummet, vilket betyder inskränkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskänslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit långt i belysningsfrågan och är en av landets bäst belysta städer.

Car usage is determined by several facts, e.g. living conditions determined by geographical matters. There is a political will to control car usage with different kinds of incentives since car usage generates environmental problems. This essay analyses the differences between car usage in urban areas as opposed to thinly populated areas in Sweden and their significance on governmental incentives. By using statistics differences in car ownership during ten years between thinly populated areas, areas in the countryside and urban areas is studied.

Syftet med studien var att studera hur förskolan och förskoleklassen arbetar med överlämning av barninformation. Frågor som ställdes var hur förskollärare i förskolan förbereder och hanterar den information som lämnas vidare till personalen i förskoleklassen och hur förskoleklassens personal uppmärksammar den information som tillägnas dem. Fokus har legat på barn i behov av särskilt stöd. I bakgrunden bearbetades forskningslitteratur. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes i både Norrbottens och Värmlands län i syfte att bredda den geografiska aspekten.

Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer.

 Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen..

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nämligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS användare. Arbetsstugan som är en grupp ideellt arbetande människor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras på en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gång för alla rättas till, så att den skulle kunna släppas vidare för distribution.

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning.

Jag har undersökt hur rehabiliteringsträdgårdar ser ut på ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringsträdgårdar såsom alla trädgårdar består av många olika element har jag valt att börja utifrån och in genom att inriktat mig på trädgårdarnas inramning och ingång. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i ämnet för att ge en bakgrund. Här har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringsträdgårdar från romartiden fram till våra dagar. Litteraturstudien behandlar även några av de mer betydande teorierna inom området, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området.Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde..

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.