Denna uppsats består av en språksociologisk undersökning av namngivning och namntrender. Hur tänker vi när vi namnger våra barn? Är det viktigt att låta namn gå arv? Är det viktigt att vara originell? Hur mycket styr trender oss i våra namnval? Detta är några av de frågor jag har undersökt..

Sammanfattning331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamnpå fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populärbland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin ochsocioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliganamn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svensktursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olikakonnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga femdimensioner samt att vanliga namn och namn typiska förhöginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder ochyrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant meneffektmagnituderna var små. Resultaten indikerar attnamnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,åtminstone på högstadiet.Nyckelord.

 SammandragFler och fler människor hamnar i en situation då de behöver skapa sig ett namn på internet. Detta är ett relativt nytt fenomen och vid skapandet av dessa namn väljer många männsikor att inte följa de namntraditioner som länge har gällt för verkliga personnamn. Det finns dock människor som väljer att byta förnamn även i verkligheten. I den här uppsatsen undersöks vad som utmärker de namn som människor använder sig av på internet, vad som utmärker tillbytta förnamn samt vad dessa namngrupper har gemensamt och hur de skiljer sig åt. Materialet består främst av tillbytta förnamn och internetnamn insamlade från två olika communities; Lunarstorm och Bilddagboken.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.

I undersökningen behandlades officersrekryteringen vid Kalmar regemente mellan åren 1721-1809, utifrån dess geografiska och sociala aspekter. Frågeställningen formulerades i syfte att dels lyfta fram andelan regionalt rekryterade officerare och till vilken grad även deras social bakgrund var militär, och dels hur denna sammansättning inom Kalmar regement ter sig i förhållande till forskningsläget i stort. .

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket står i kontrast till den tidigare periodens resultat, där relationer utanför regionen var den medst förekommande äktenskapsvarianten. I övre Tornedalen är den geografiska rörliheten inte liga hämmad, här sker det lika många äktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bägge regionerna har däremot en gemensam faktor, och det är att äktenskapen inom den egna regionen var stadig både före och efter gränsdragningen..

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mångfalden på Sveriges Radio då denna undersökning omfattar en växande del av mediemarknaden som ännu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgränsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansättning såg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrån kön, ålder samt etnicitet. Därefter analyserades ägarförhållanden utifrån samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jämfördes sedan med hur dessa siffror såg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige såg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkår.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt.

Denna uppsats handlar om hur isländska ortnamn återges i svenskatexter. Särskilt fokus har lagts på de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker från de lokala ortnamnen,endonymerna, på fler sätt än enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan främmandebokstäverna ð, þ och æ. Ortnamnsformer som är identiska medendonymerna sånär som på bruket av diakritiska tecken och/elleråtergivandet av de tre ovan nämnda isländska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har isländska ortnamn ur arton verk frångenrerna sagaöversättningar, nutida romaner och resehandböckersammanställts och analyserats. Även isländska Geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det närmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utländska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna är stor.Generellt sett är försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversättningarna medan de isländska endonymerna oftare används iöversättningar av modern skönlitteratur.

Resultat visar påtagliga samband mellan kön, åldersintervall och geografiskt avstånd och konsumtion av finkulturella verksamheter. Kvinnor besöker finkulturella verksamheter i betydligt större utsträckning än män och uppvisar därutöver större intresse av att besöka dessa bland de respondenter som uppger att de under det gångna året avstått besök. Det finns ett tydligt samband mellan hög besöksfrekvens och hög ålder både bland de kvinnliga och manliga respondenterna, där besöksfrekvensen för samtliga fem verksamheter är som störst i den högsta åldersintervallen, dvs. 60-69 år. Intressefrekvensen börjar märkbart tillta i åldersintervall 2, dvs.

Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram.

 I min undersökning framkommer många likheter i sättet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns även olikheter kring vilken metod pedagogerna använder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen är att de två metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lära våra förskolebarn att tyda det skrivna ordet.Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med är med barnets skrivna namn. Det är något som alla barn på förskolan får bekanta sig med.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse..

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken.