Sök:

Sökresultat:

772 Uppsatser om Geografiska läroböcker - Sida 34 av 52

Spelar saken nÄgon roll? : - En ja?mfo?rande studie mellan gestaltningarna av Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i lokalpress efter valet 2010

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Analys av grönomrÄdens vÀrde : En metod för mÀtning av kvalitetsaspekter i GÀvle

Allt fler stÀder strÀvar efter att bli mer kompakta och tÀta, istÀllet för dagens utspridda storstadsomrÄden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönomrÄden. Vid förtÀtning av stÀder utsÀtts grönytor ofta för exploatering med byggnader. GrönomrÄden Àr viktiga för mÀnniskans vÀlmÄende och hÀlsa. Mer inslag av gröna omrÄden i samhÀllen har visat att mÀnniskor besöker dem allt oftare.

Energilagring för företag i Finland

Förnybara energikÀllor som vindkraft och solenergi Àr numera vÀletablerade energikÀllor i stora delar av vÀrlden. Stor tillvÀxt av förnybara energikÀllor vars elproduktion inte kan förutses dÄ den Àr beroende av vÀdret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebÀr att kraftverket producerar mer el Àn vad som gÄr att sÀlja pÄ elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder dÄ det nÀstan inte blÄser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist pÄ el.

FrÄn nation till stat - en studie av Kataloniens strÀvan efter ett ökat sjÀlvstyre

Runt om i vÀrlden pÄgÄr krig, konflikter och tvister, som grundar sig i problem som har uppstÄtt till följd av mÀnniskors missnöje nÀr det gÀller dragningar av statsgrÀnser. Det Àr grÀnser som vanligtvis inte harmoniserar med nationers etnicitet och utbredning, vilket kan leda till att en matchningsproblematik mellan stat och nation vÀxer fram. I november Är 2012 hölls ett tidigarelagt parlamentsval i regionen Katalonien i Spanien, ett parlamentsval som indirekt kom att ses som en folkomröstning dÀr de katalanska invÄnarna röstade för eller emot ett sjÀlvstÀndigt Katalonien. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att visa pÄ konsekvenser som detta val fick för Spanien och dess regioner, men ocksÄ att utreda Kataloniens politiskgeografiska möjligheter att bryta sig loss frÄn sin moderstat Spanien och bilda en sjÀlvstÀndig stat.Katalonien har i uppsatsen utgjort en fallstudie vars hÀndelseförlopp och sjÀlvstÀndighetsprocess kan appliceras pÄ andra regioner och nationer som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsens undersökning utgörs frÀmst av litteraturstudier dÀr Kataloniens och Spaniens geografiska och historiska bakgrunder har beskrivits och jÀmförts med andra nationer inom Europa.

Historiemedvetande och folkmord : En enkÀtundersökning om vilka faktorer som styr historieundervisningen pÄ gymnasiet

Alla mÀnniskor lever i ett historiskt sammanhang, dÀr de anvÀnder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. DÀrför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förstÄelse för detta. Eleverna kan pÄ sÄ sÀtt bli medvetna om att det finns en relation mellan dÄtid, nutid och framtid. De utvecklar dÄ ett historiemedvetande, som i sin tur fÄr konsekvensen att eleverna kan lÀra av historien, och dÀrmed bruka historien pÄ ett mer medvetet sÀtt.

Lagen om strandskydd: tillÀmpning pÄ kommunal nivÄ

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

Uppkomsten av strukturella förÀndringar vid implementering av e-handel : en analys av strukturförÀndringar inom SME

De senaste Ären har den internetbaserade försÀljningen ökat i Sverige. För företag inom detaljhandeln innebÀr den geografiska begrÀnsningen ett hinder för fortsatt tillvÀxt. E-handel möjliggör tillgÀnglighet till en större marknad, vilket framförallt gynnar mindre företag. Studiens avsikt Àr att undersöka om e-handeln har bidragit till strukturella förÀndringar inom tvÄ mindre företag. Totalt har tvÄ anstÀllda frÄn tvÄ företag i Uppsala- StockholmsomrÄdet bidragit med empiriskt material.

BeslutspÄverkande faktorer vid avyttring av förvaltningsfastigheter

Bakgrund och problem: BetrÀffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gÀllande de faktorer som ligger till grund för beslut gÀllande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns dÀremot en rad olika studier som behandlar beslutspÄverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gÀllande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer Àr makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar beslut gÀllande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi Àmnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn pÄ aktuell frÄgestÀllning och dÀrefter belysa de faktorer som framkommit.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

PÄverkande faktorer pÄ Large cap-bolags skuldsÀttningsgrad

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregÄende kvartal, vilket gÄr att tolkasom att det Àr vÀldigt populÀrt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tÀnkas pÄverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de Àr geografiskt avstÄnd, marknadens grad avsofistikering, storleken pÄ bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrÄn dessa aspekter.

SE-bolag; igÄr, idag och imorgon : En utredning om den geografiska spridningen av bolagen inom EU och faktorer som Àr drivande vid val av stat för etablering.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Försvarsbeslutet 2004: vilken eller vilka av de fyra flygflottiljerna riskerar att lÀggas ner?

Försvarsbeslutet Ă€r ett politiskt beslut som fattas i Sveriges Riksdag med jĂ€mna mellanrum och avser Försvarsmaktens riktlinjer och budget. Försvarsmakten fick i uppdrag av regeringen att undersöka fyra budgetalternativ inför Försvarsbeslutet 2004. De fyra alternativen innebar en budgetökning pĂ„ tre miljarder, en oförĂ€ndrad budget eller en minskning av budgeten med tre respektive sex miljarder kronor. Mycket tyder pĂ„ att besparingsalternativet tre miljarder blir aktuellt vilket för flygvapnets del innebĂ€r en flygflottiljnedlĂ€ggning. Mitt syfte med uppsatsen var att jĂ€mföra de fyra flygflottiljerna (F 17 i Ronneby, F 7 i Lidköping, F 4 i Östersund och F 21 i LuleĂ„) för att utreda vilken av dessa flottiljer som riskerar en nedlĂ€ggning.

Kommunernas markanvisningar för bostÀder : Ett byggherreperspektiv

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker pĂ„ mark som vid projektinitieringen Ă€gs av en kommun. Den kommunala marken utgör dĂ€rmed nĂ„got av en grundbult för mĂ„nga av de bostĂ€der som produceras. Detta Ă€r inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra Ă„r fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt sĂ„vĂ€l bostĂ€dernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet dĂ„ en kommun fördelar sin mark ? sĂ€ljer eller upplĂ„ter med tomtrĂ€tt ? till privata eller allmĂ€nnyttiga byggherrar brukar vanligen benĂ€mnas ?markanvisning?.Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrĂ„n ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:? Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?? Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?? Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats?Dessa grundlĂ€ggande frĂ„gestĂ€llningar har belysts med hjĂ€lp av en enkĂ€t till 237 byggherrar som varit aktiva ? dvs.

Att plugga eller inte plugga Àr frÄgan: En kvantitativ studie om ungdomars instÀllning till högre studier

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Beslutsunderlag gÀllande fastighetsinvesteringar

Sammanfattning Titel: FramgÄngsfaktorer för KöpcentrumNivÄ: C-uppsats inom Àmnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgÄngsrikt. Vad efterfrÄgar konsumenterna i dagslÀget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framstÀlla en enkÀt som vi skickade ut till personer mellan 20-30 Är. Förutom den primÀrdata vi anvÀnde har vi Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vÄrt Àmne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansÄg att nöjesattribut Àr viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgÄngsrikt. Andra framgÄngsfaktorer Àr parkeringstillgÄng, matstÀllen, evenemang och sÀkerhet.

KvalitetssÀkring av digitala koordinatleveranser

Detta examensarbete har studerat en metod för kvalitetssÀkring av leverans av digitala koordinater vid Luftfartsverket. Luftfartsverket har med Cartesias och AerotechTelub AB:s hjÀlp utvecklat systemet mAIS. Detta system kan bl. a hantera import och export av digitala koordinater. Systemet baseras pÄ programvaror frÄn MapInfo dÄ det visade sig att bÄde Luftfartsverket och försvarsmakten kunde arbeta i formatet MID/MIF.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->