Sökresultat:
1273 Uppsatser om Geografiska informationssystem - Sida 60 av 85
Att tillhöra ett nätverk : Samarbete och dess effekter hos flygbolag inom Star Alliance
En företagsform som diskuterats och blivit allt mer etablerad under de senaste decennierna är nätverk. En utveckling startade då alternativa företagsstrukturer förändrades från en hierarkiskt uppbyggd organisationsstuktur till en mer decentraliserad sådan. På dagens marknad råder en allt hårdare konkurrens och anpassning krävs för att som enskilt företag kunna utvecklas och behålla sin plats på marknaden. Ett sätt att som företag bli starkare är att samarbeta med andra aktörer och genom detta arbetssätt komplettera varandra och ta del av betydelsefull kunskap och resurser.Syftet är med utgångspunkt i studiens valda teorier inom relationsmarknadsföring undersöka vad arbete enligt dessa teorier, alternativt ej arbete enligt dessa, skapar för effekter hos flygbolag inom en allians. Detta undersöks med applicering av flygbranschen, vilken är en bransch där många företag arbetar enligt en nätverksstruktur.
Förvaltningsfastigheter : Val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde
Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag måste tillämpa IFRS/IAS i sina årsredovisningar, har inneburit stora förändringar för berörda företags redovisning.En av dessa standarder är IAS 40 och dess huvudinnehåll behandlar hur ett företag ska värdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens läge är att förvaltningsfastighetsföretagen får göra ett val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belägna i olika branscher och geografiska regioner, värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av värderingsmetod.Metod: Vi har för avsikt att använda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vårt val av kvantitativ metod är att vi anser att vi kan få fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera våra valda företags årsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillämpar IAS 40.De sökord som har använts är; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, värderingsmetod, värderingsmodell, fastighetsvärdering.Analys och slutsatser: Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder kassaflödesmetoden kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av värderingsmetod.
Utveckling av webbtjänst för BISRapportgenerator på Banverket
Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är enproducent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationenåtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data.Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpå att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för attöka tillgängligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevantaför järnvägsnätet.
Toppen av samhällshierarkin : En kvantitativ studie av sambandet mellan socialt kapital och subjektiv samhällsposition
Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.
Automatiserade gränssnittstester på rätt sätt : En utvärderande studie om ramverk för automatiserade gränssnittstester
I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.
?Men användarna då?? : En litteraturstudie i hur användarmedverkan under systemutvecklingsprocessen kan påverka ett beslutsstödssystems framgång.
Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.
Att minröja eller inte minröja ... : en potentiell svaghet i USA:s offensiva bluewater förmåga vid etablerande av sea control i litorala havsområden
Minan är en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor är små,billiga i anskaffning, kräver en liten grad av underhåll och kan läggas ut från i stort settvilken plattform som helst. Minor kan användas både i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begränsa en motståndare tillgång till specifika områden. Minor kan ocksåanvändas som försvar av specifika högvärdiga objekt, för att förändra militärgeografin ochförsvara hamnar, basområden m.m. Att möta och neutralisera minor kräver insats ochansträngning som ej står i proportion till motståndarens insats.
Därför är slöjden en viktig del av skolan : Vuxnas resonemang om skolslöjdens innehåll och värde
Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte. Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger.
Drivkrafter och hinder för samverkan : En studie inom bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten
SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhälle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet.
Vilka nödvändiga kompetenser krävs av systemutvecklare som använder XP? : en kvalitativ studie bland svenska systemutvecklare
Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats.
Planering som möjlighet för social hållbarhet? : En fallstudie om Malmö stad och hur social hållbarhet tillämpas i fysisk planering
Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext.
Vindkraft i stadsmiljö- Kvarnholmen
Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.
Systemutvärdering i tillämpning - erfarenhet och riktlinjer för utvärdering av informationssystem.
System är för att stödja samarbete, samordning av arbetsinsatser och medvetenhet ombland annat organisationens gemensamma mål.För att hantera komplexa verksamhetsprocesser har metoder och applikationer tagitsfram. Många av dagens system har dock allvarliga problem, en hel del forskning harutförts kring design av system, men utvärdering av sådana system är betydligt mindreundersökta. Det beror på till stor del att det inte finns många enkla och praktiskametoder som kan användas av samtliga.Det finns företag som väljer att investera i systemutvärdering för att effektivisera arbetetoch anpassa verksamheten till nya förutsättningar.Huvud syftet med denna uppsats var att ta reda på hur systemutvärderingen utförs samtta fram riktlinjer för systemutvärdering. Även att ta fram vilka utvärderingsmetoder somanvänds för att utvärdera ett system inom olika verksamheter.För att åstadkomma till resultat har vi använd oss av bland annat delfrågan ?hur bör ensystemutvärdering vara utformad?.Enligt våra intervjupersoner är ordningen av systemutvärdering olika, att man fåranpassa sig till kunden.
Intellektuellt kapital och varumärke : Outnytjade balansposter i Föreningen Uppsalaekonomerna
Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge.
?Vart är mössorna?? - om vart med befintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i svenskt skriftspråk
Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.