Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vägar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga källregister, såsom fastighetsdatasystemet och personinvånarregistret. Kommunlantmäteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att använda LINGIS som informationskälla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestämning i realtid. Genom att sända positionsdata från till exempel ett fordon till en sambandscentral är det möjligt att påverka källan.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Pictures are often used when marketing a tourist destination. Photographs of a place, a destination, are used to convince customers and stimulate daydreaming in order to turn a potential customer into a real customer. For some people the photographic representations of a place is the only one they experience. With this in mind, it is reasonable to question how representations of places and geographical imaginations are being (re)produced when marketing a destination by using photographs. This paper aims to study how representations of place and people are used when marketing a tourist destination via travel commercial.

Bioinformatics is an interdisciplinary scientific subject which connects biology, biomedicine and information science. Bioinformatics generates new biological knowledge by using computer methods and biological databases and can thereby play an important role for the understanding of diseases and be used for development of new medicines. The appearance of bioinformatics has thereby had a big impact on biomedical research.In this study, I have examined bioscientists' use of bibliographical databases, bioinformatic databases/web sites and bioinformatic tools and their needs of support concerning these resources. I have also examined which support the scientific libraries offer their users concerning bibliographical databases, bioinformatic databases/web sites and bioinformatic tools and have compared it with the needs the libraries think that the users have and the needs the users state that they have.The results from the study show that there is a wish for library support concerning bibliographical databases, bioinformatic databases/web sites and bioinformatic tools. The wishes of the respondents are in contrast to the libraries' view about bioscientists interest concerning bioinformatic databases/web sites and bioinformatic tools.

Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för Samhälls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sätta Sverige på kartan - En jämförelse av två Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nämnare dessa har och om någon av dem redogör för geografiska regioner och på vilket sätt om så är fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts på hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvärlden av sig själva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig från varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs också. Empirin består av den information som ges på nämnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige på ett återhållsamt sätt geografiskt.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Som blivande lärare har vi märkt en tendens till en stor geografisk spridning gällande var elever bor i förhållande till var de går i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska läge spelar in när eleven ska välja gymnasieskola. Denna fallstudie är gjord på Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som är en friskola. Skolan är lokaliserad i centrala Göteborg med närhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielärare hoppas vi få inblick i friskolans verksamhet och djupare förståelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien är att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering på Södra Hamngatan i centrala Göteborg är av betydelse när en elev ska välja gymnasieskola.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Denna uppsats behandlar svårigheter och möjligheter som finns när ett fastighetsmäklarföretag expanderar på en marknad med stor konkurrens. I de tre storstadsregionerna är konkurrensen mellan de olika fastighetsmäklarbyråerna mycket stor. Vad är det då som får nya aktörer att försöka slå sig in på dessa marknader..

Utvecklingen av GIS-applikationer inom Polisen har gått från feta klienter till tunna webbklienter de senaste åren. Användningen av geografiska data i övriga system har samtidigt ökat och då handlar det framförallt om koordinatsatta adresser. Hittills har det krävts en hel del jobb med speciallösningar och dubbellagring av information. Med den tjänstebaserade arkitektur, SOA, som håller på att införas finns förhoppning om att komma bort från detta och på så sätt minska underhållsarbete samt underlätta för ny användning av den geografiska informationen. Syftet med detta arbete har varit att utreda behovet av generella GIS- tjänster samt hur plattformen för dessa ser ut.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.