Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. Metoden som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. Resultatet visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård.

Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal.

Idag är det 1500 personer som varje år tar sitt liv i Sverige, vilket är 28 personer varje vecka. Det är lika många som i en vanlig skolklass. Preventionsåtgärder finns och används, men då många av dem som tar sina liv tidigare varit i kontakt med vården, kan slutsatsen dras att preventionerna måste vara ofullständiga.Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals preventionsåtgärder i vården av personer med självmordsrisk.Studien utfördes som en litteraturstudie, där vetenskapligt material samlades in från olika databaser. Materialet som framkom fokuserade på sjuksköterskans preventiva åtgärder för dem som vill ta sitt liv.Under analysen av materialet framträdde det fem olika kategorier. Att utöka kunskapen, identifiering av riskfaktorer, ett terapeutiskt förhållande, utbildning för allmänheten och anhörigas funktion.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

The work examines geographical variations of bicycle use in Trondheim municipality with the aim to create an understanding of what influences the use of bicycles and explain the geographical travel pattern for cycling. The work focuses on the how physical structures generates different transports effects. Where bicycle travels in Trondheim municipality are undertaken is described by using network analysis in ArcGIS, based on aggregated data from the travel habit survey (RVU) in 2009/2010. Trondheim municipality is divided into smaller geographical units (zoner) whose characteristics are described by 19 variables, categorized into 6 groups; Distance, Land use, Topography, Bicycle Facilities, Road characteristics and Demographic factors.By linear regression analysis in SPSS and ArcGIS Spatial Analyst, an explanatory model is elaborated. The variablesdistance to the regional center, workplace density, percentage separate bike paths and hilly terrain explains 78 percent of where cycle journeys are undertaken.

Inledning: Stroke är en folksjukdom som drabbar 30000 svenskar varje år. Bara i Sverige räknas stroke som en av vår tredje största folksjukdom med dödligt utgång. Därför anser vi att vetenskaplig fakta om ischemisk stroke är en viktig del i vårt kommande yrke som röntgensjuksköterskor. Även hur datortomografi perfusion (DT-perfusion) kan vara behjälplig vid undersökning av ischemisk stroke.Syfte: Syftet med studien är att beskriva DT-perfusion och dess betydelse för strokepatienter under och efter trombolys. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie utifrån vår frågeställning.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregås av en svår sjukdom och många är medvetna om att döden är nära. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan känna svåra känslor som sjuksköterskan behöver hjälpa patienten att hantera. Döden och döende är unikt för varje individ, därför ställs det stora krav på den som vårdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.

Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade.Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna.

I vår undersökning Skönlitteratur som en kunskapskälla i so-ämnen kommer vi att beskriva hur pedagoger ställer sig till användandet av skönlitteratur som en kunskapskälla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svårigheter som kan uppkomma vid användandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en källa för att utveckla elevers kunskaper inom so-ämnen. För att få svar på syftet med vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga år. För att få en variation i vårt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande användningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.