Sök:

Sökresultat:

1521 Uppsatser om Geografiska databaser - Sida 25 av 102

Kaffekalas istället för lugnande medicin.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge.

PATIENTER MED ALS OCH DERAS NÄRSTÅENDE

Amyotrofisk lateralskleros är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är obotlig och patienten avlider till slut på grund av förlamning. Allt fler patienter väljer att vårdas i sina egna hem och många gånger deltar närstående i vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förväntningar patienter med ALS och deras närstående hade på vård i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades på patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras närstående.

Omvårdnadsåtgärder för att lindra preoperativ oro och ångest: en systematisk litteraturöversikt

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.

Faktorer av betydelse för omvårdnaden vid fetma hos skolbarn - en litteraturstudie

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Rehabilitering av funktionell fotledsinstabilitet

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

Kvinnans kroppsbild efter mastekomi

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

Vilka är det som stryker omkring? : En studie av lösdriveriet i Östersund 1885-1899

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare.

Vad tycker patienterna egentligen? En litteraturstudie om vad patienter uppfattar som god omvårdnad

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad.

Kulturmiljö i teori och praktik - Praktisk tillämpning av teori i exemplet Augerum

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt.

Bonitet som värderingsunderlag : virkesproduktionsförmåga översatt till monetära värden

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

När det gör ont : Postoperativ smärta hos barn

Barns postoperativa smärta är ofta underbehandlad, vilket kan försämra upplevelsen av sjukhusvistelsen. Med ökad förståelse och kunskap hos sjukhuspersonal och föräldrar kan bättre hjälp ges. Syftet med litteraturstudien var att belysa postoperativ smärta hos barn. Nio artiklar, funna i databaser, granskades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav underkategorier som visade hur barnen hanterade, upplevde och påverkades av sin smärta.

  Alzheimers sjukdom ? hur anhörigas livskvalitet påverkas

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga får göra uppoffringar på sitt eget liv och många faktorer i livskvaliteten påverkas. Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigas livskvalitet när en familjemedlem har Alzheimers sjukdom.Metod: Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick från tre databaser. Studien är litteraturbaserad och grundad på nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Vilka konsekvenser innebär användandet av affärssystem?: en fallstudie av ett stort tillverkande företag

De senaste åren har det blivit allt viktigare att kunna ta kontroll över det informationsflöde som skapas idag. För att företag på ett effektivt sätt ska kunna klara av detta på ett effektivt vis har ett specifikt informationssystem skapats till detta ändamål. Dessa system kallas affärssystem. Problemet som föreligger är att dessa affärssystem är relativt dyra att införskaffa och underhålla. Denna studie syftar till att identifiera och förklara vilka konsekvenser ett stort tillverkande företag kan erhålla vid användandet av ett affärssystem.

Hur bedömer sjuksköterskan patienters postoperativa smärta?

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod.

Ambulanssjuksköterskan - yrkesrelaterad stress och copingmekanismer

Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

<- Föregående sida 25 Nästa sida ->