Sökresultat:
12119 Uppsatser om Geografiska data - Sida 4 av 808
Geografiskt avstånd & venture capital
Venture capital koncentreras till stockholmsregionen, vilket kan leda till problem för skånska företag i deras sökande av denna typen av kapital. Vi tror att de nätverk som företagen förfogar över kan vara avgörande för deras framgång i sökandet. Vidare påstår vi att de skånska företagens nätverk kan vara svaga i Stockholm i jämförelse med de stockholmsbaserade företagens, detta beroende på det geografiska avståndet. Vi anser inte att företagens struktur är avgörande för möjligheten att tillskansa sig venture capital, utan att det är avståndet som avgör. Om det geografiska avståndet till Stockholm ställer till problem kan det även hämma de skånska företagens utveckling.
Geografiska perspektiv på turismlitteratur
Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.
Bolånetakets effekter på bostadsrättsmarknaden i Stockholm
Priserna för bostadsrätter i Stockholms län har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jämn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolånetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behålla förtroendet för kreditmarknaden.Vårt syfte med denna uppsats är att utreda huruvida bolånetaket haft någon effekt på marknaden för bostadsrätter. I denna uppsats avgränsas de eventuella effekterna till de geografiska områdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och Täby kommun.Vi har valt att ta hänsyn till ett flertal värdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att på så sätt kunna se bolånetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut är Marknaden, Utbudet, Efterfrågan, Räntorna, Finansieringen och Förväntningar.Med bakgrund av vår frågeställning har vi inhämtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vår slutsats.Vid en närmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolånetaket har haft effekt men att denna är av olika omfattning beroende på geografiskt område..
Big Data. En undersökande studie om hur Big Data uppfattas hos IT organisationer i Sverige
Data sets are continuously increasing within organizations. Data sets will also be in larger amounts,have shorter lifetime, is becoming more varied and holds various degrees of uncertainty. Together,these dimensions are included in the term Big Data. There is no universally accepted definition ofBig Data and how it should be used. Applications that turn out to be part of a Big Data conceptoften begin as investments in an organization in order come to new insights or create new businessperspectives.
Skola och lärande i glesbygd och tätort. En jämförelse utifrån lärarintervjuer.
Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.
Generella geografiska tjänster inom Polisen: införande av SOA ökar nyttan av lägesinformation
Utvecklingen av GIS-applikationer inom Polisen har gått från feta klienter till tunna webbklienter de senaste åren. Användningen av Geografiska data i övriga system har samtidigt ökat och då handlar det framförallt om koordinatsatta adresser. Hittills har det krävts en hel del jobb med speciallösningar och dubbellagring av information. Med den tjänstebaserade arkitektur, SOA, som håller på att införas finns förhoppning om att komma bort från detta och på så sätt minska underhållsarbete samt underlätta för ny användning av den geografiska informationen. Syftet med detta arbete har varit att utreda behovet av generella GIS- tjänster samt hur plattformen för dessa ser ut.
Funktioner i företags data mining-verktyg
I denna uppsats undersöks vilka funktioner som är implementerade i organisationers data mining-verktyg. De funktioner som undersöks, är identifierade i litteraturstudier om data mining och datalager. I uppsatsen beskrivs vad ett datalager är, samt mer ingående vad data mining innebär. Fallstudien har skett genom kvalitativa djupintervjuer med respondenter från fyra olika organisationer, där respondenterna arbetar som expertanvändare av data mining-verktygen. Slutsatsen i denna uppsats är att organisationernas data mining-verktygen inte har alla funktioner, som identifierats, implementerade och att funktionerna skiljer sig mycket mellan organisationernas data mining-verktyg..
Vilka faktorer påverkar elevernas idrottsval?
Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.
Handdatorsystem vid fältbesök
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett system till Skogsvårdsstyrelsen Värmland/Örebro, där uppgifter ska registreras i handdator vid fältbesök och därefter verifieras och slutlagras i Skogsvårdsstyrelsens databaser. Under arbetets gång har olika skogsorganisationer och företag intervjuats för att ta reda på om de har någon lösning som skulle kunna passa för Skogsvårdsstyrelsen. De lösningar som används av andra organisationer/företag har analyserats för att få fram för- och nackdelar med de olika varianterna. Slutprodukten innefattar inte någon prototyp på hur uppgiften skulle lösas utan föreslår olika verktyg som skulle kunna användas. Arbetet har grundats på litteraturstudier om införande av GIS i organisationer samt intervjuer och brevkontakt med personer och företag som arbetar med eller har kunskaper om fältGIS.
Kunddriven fastighetsförvaltning
Syftet med uppsatsen är att beskriva hur två företag, som agerar på samma geografiska marknad, valt att arbeta mot sina kunder och uppföljning av densammes effekter för att sedan ställa upp riktlinjer för hur ett bostadsföretag bör arbeta i den förändrade marknadssituation som idag råder..
En jämförelse av olika kommunikationstekniker och systemarkitekturiska lösningar vid uppbyggnad av nätverk i naturen.
Att konstruera ett tidtagningssystem för enduro i skogen leder till flera frågor som måste undersökas och besvaras. Vilken kommunikationsteknik ska användas och vilken systemarkitekturisk lösning passar bäst? Att dra kabel ute i skogen är ett bra sätt att lösa det kommunikationstekniska problemet, lösningen är säker och relativt billig. Visst påverkas priset av distansen mellan olika klienter ute i skogen, men alla positiva egenskaper hos tekniken gör denna kostnad värd sitt pris. De geografiska variationer som kan finnas är de som kan spela ut de övriga teknikerna i form av stabilitet.
En förlorad värld? Dialekt och andra uttryck i ett reportage från the Fens
I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.
Världen omkring oss och världen inom oss
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.
Skildringen av "de andra" : En läroboksanalys av geografiböcker
Uppsatsens syfte är att klarlägga hur fyra geografiska läroböcker mellan 1925 och 2000 skildrar befolkningen i de afrikanska länderna. Läroböcker är det viktigaste hjälpmedlet för läraren och eleven när det gäller innehållsval i klassrummet. Att kritiskt granska läroböcker är därför av stor betydelse.Edward W. Said och Frantz Fanons postkoloniala teorier är centrala i analysen av läroböckerna. Med hjälp av dessa teorier synliggörs dolda maktkonstruktioner som delar in västvärlden mot övriga.I analysen användes en kvalitativ metod för att på bästa sätt undersöka materialet och komma med egna tolkningar.
Elförbrukningen i svenska hushåll : En analys inom projektet ?Förbättrad energistatistik i bebyggelsen? för Energimyndigheten
Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ?Förbättrad energistatistik i bebyggelsen? för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader. Denna rapport fokuserar på ?Mätning av hushållsel på apparatnivå? som var ett delprojekt.Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater.Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö.Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll..