Sökresultat:
696 Uppsatser om Geografiska avstćnd - Sida 33 av 47
TjÀnstekvalité ? Ett möte mellan förvÀntningar och prestationer : En studie inom frisörbranschen
Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förvÀntningar och genom modellen SERVQUAL mÀta hur vÀl de uppfyller dessa förvÀntningar. Metod: Studien tillÀmpar en flermetodsforskning för att skapa förstÄelse för Àmnet och uppnÄ sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material frÄn olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ företagsÀgare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur vÀl företagen uppnÄr kundernas förvÀntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med kunder frÄn tvÄ företag. SERVQUAL har anvÀnts för att forma bÄda undersökningsmetoder sÄvÀl som analys.
Made in Sweden : En flerfallstudie om ursprunget som mervÀrdeskapare
Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser pÄ möjligheterna vad gÀller ursprungslandet som kÀlla för mervÀrdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förstÄelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden pÄ den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfrÄga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag nÀr de anvÀnder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfrÄga har vi arbetat utifrÄn en kvalitativ forskningsansats samt tillÀmpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag. Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumÀrkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ?country-of-origin?. OvanstÄende teoretiska block Àr av stor relevans för forskningens Àmne och huvudproblem.
Etablering av svenska verksamhet utomlands : En jÀmförelse mellan etablerat svensk verksamhet i Sverige och utomlands, och dess effekt pÄ företaget.
Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Ăsteuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Ăr etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.
Rullar maten ut via Instagram? : en fallstudie om hur mobil restaurangverksamhet anvÀnder sociala medier
Sedan 2013 rullar Food Trucks i Stockholms gatumatsflora. Food Trucks Àr specialinredda
motorfordon som anvÀnds för att servera mat. En av pionjÀrerna bland Food Trucksen i
Stockholm Àr El Taco Truck. El Taco Truck startades med ambitionen att servera genuin
Mexikansk mat, lagad med kÀrlek. Den rosalackerade Food Trucken vid namn Miss Piggy var
El Taco Trucks första truck och har rullat pÄ Stockholms gator i fyra Är.
I vilket segment uppstÄr kreditförluster? : en studie av bankers Ärsredovisningar
Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhÀllet genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion pÄ den pÄgÄende finanskrisen lagt fram ett förslag som innebÀr en förÀndring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet pÄ den andel av bostadens vÀrde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.
SvÄra val : Gymnasieungdomars tankar om tiden före, under och efter gymnasiet
SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ större kÀnnedom och söka svar pÄ vad som frÀmst motiverar och driver grundskoleelever till att vÀlja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar Àven svar pÄ hur elever upplever skolgÄngen i gymnasiet med fokus pÄ bÄde skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gÀller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.VÄr studie Àr genomförd pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt och bygger pÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, dÀr tvÄ grupper med totalt Ätta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien Àr att skolors marknadsföring i form av gymnasiemÀssor och studievÀgledning i grundskolan inte pÄverkar eleverna nÀmnvÀrt i sina gymnasieval. Eleverna sjÀlva vÀljer helst gymnasieskola utefter familj och vÀnners referenser dÀr förÀldrarnas Äsikter i bÄde skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall Àven Àr avgörande. Den geografiska nÀrheten till skolan Àr ocksÄ av stor betydelse dÄ eleverna vill ha den komforten.
"Det Àr inte sÄ att man typ har Ängest inför lektionen eller nÄt sÄnt dÀr" : En kvalitativ studie kring hur olika moment i idrott och hÀlsa upplevs av elever
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att granska olustmoment inom Àmnet idrott och hÀlsa.Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vilka moment inom idrott och hÀlsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?PÄ vilket sÀtt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes pÄ Ätta elevermellan 9 och 18 Är, pÄ en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska omrÄde inÀrheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i Ärskurs tre, sexoch nio samt andra Äret pÄ gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och dÀrmed kÀnslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk nÀrkontakt kan leda till Ängest. Vikten av att vara duktig pÄ enaktivitet för att det ska kÀnnas roligt diskuterades av mÄnga elever, speciellt itÀvlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stÀmning ansÄgs Àven det ledatill olustkÀnslor.
Vilka faktorer pÄverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag?
De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om vÀrlden pÄ senare Är har lett till att efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster har ökat. En konsekvens av detta Àr att Àgare och finansiÀrer i högre grad krÀver mer kontrollering och dÀrmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat mÄnga forskare som har undersökt vilka faktorer som pÄverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrÄgan av konsulttjÀnster blivit ett vÀl studerat omrÄde för att visa pÄ dess samband med revisionsarvodets storlek. UtifrÄn detta samt avsaknaden av forskning pÄ mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.UtgÄngspunkten har varit tidigare forskning inom omrÄdet och utifrÄn dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utstrÀckning pÄverkar revisionsarvodets storlek.
Sveriges skyddade skogar nu och dÄ : en analys av Sveriges skyddade skogar med data frÄn Riksskogstaxeringen
Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under Ären 1923-1929. Data frÄn den inventeringen Àr nu digitaliserad och Àr sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra berÀkningar pÄ materialeti egendefinierade geografiska omrÄden.Den svenska naturvÄrdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrÀttas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda omrÄden i nationalparker.
Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra skogstillstÄndet i omrÄden inom naturreservat och nationalparker (benÀmnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jÀmföra med omkringliggande skogar.
ĂgarlĂ€genheter - En studie om vilka parametrar som kommer att styra priset pĂ„ nybyggda Ă€garlĂ€genheter i Sverige
Det ligger ett lagförslag för beslut i riksdagen om att inrÀtta en ny boendeform, ÀgarlÀgenheter. Förslaget gÄr igenom för- och nackdelar med den nya boendeformen dÀr ÀgarlÀgenheter jÀmförs med bostadsrÀtter. Propositionen tar ingen hÀnsyn till vilka parametrar som styr prissÀttningen pÄ ÀgarlÀgenheter. Vi vill dÀrför ta reda pÄ vilka parametrar som kommer att styra prissÀttningen pÄ en ÀgarlÀgenhet. För att ta reda pÄ möjliga parametrar som styr priset sÄ har vi undersökt juridiska skillnader mellan en ÀgarlÀgenhet och en bostadsrÀtt.
UtlÀndska direktinvesteringar i Bosnien och Hercegovina
Bakgrund: En av de viktigaste förutsÀttningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna Ästadkomma en hÄllbar ekonomisk tillvÀxt, Àr att landet integreras i vÀrldsekonomin och skapar ett klimat som frÀmjar utlÀndska investeringar. Idag rÄder det hÄrd konkurrens mellan lÀnder nÀr det gÀller att attrahera utlÀndska investerare, och det Àr upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Vidare Àr vÄrt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har pÄ utlÀndska investerare.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnds en metodtriangulering bestÄende av intervjuer med experter, en enkÀtundersökning av utlÀndska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga kÀllor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utlÀndska investerare, framförallt naturresurser, men Àven turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs Àven som mycket fördelaktig. För nÀrvarande finns det dÀremot fler hinder Àn fördelar för utlÀndska investerare.
De svenska skogsbolagens system för skoglig planering
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur fem svenska skogsbolag utför sin skogliga planering
och analysera möjlig utvecklingar av planeringen. De företag som ingÄr i beskrivningen Àr
AssiDomÀn, Holmen, KorsnÀs, SCA och StoraEnso. Materialet som uppsatsen bygger pÄ
kommer till största delen frÄn intervjuer som gjorts med personer med lÀmplig befattning pÄ
de olika företagen. Planeringen kan delas upp i tre huvuddelar; strategisk, taktisk och
operativ. Organisationen pÄ företagen stÀmmer vÀl överens med dessa steg.
En branschstudie om livsmedelsbranschen
I denna branschstudie gÀllande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att anvÀnda oss av teorier sÄ som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrÄn boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret.
Entreprenörskap pÄ landsbygden : en studie av tre landsbygdsföretag
Tidigare dominerades landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner mÀnniskor. Idag arbetar knappt 40 000 mÀnniskor inom detta omrÄde, dÄ lönsamheten Àr svag. Det har medfört att mÄnga andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga pÄ landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svÄr kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta dÄ landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsÀttningar skiljer sig Ät jÀmfört med stÀdernas.
Investmentföretagens risktagande : En fallstudie pÄ IndustrivÀrden och Svolder
Investmentföretag har funnits sedan urminnes tider men har under senare Är ofta fÄtt stÄ tillbaka som investeringsalternativ till fördel för aktiefonder. Detta Àr lite motsÀgelsefullt dÄ svenska investmentföretagen historiskt har haft en högre avkastning Àn den svenska aktiefondförvaltaren. Större delen av forskningen kring investmentföretag har fokuserat pÄ substansrabatten. Vi fann vÀldigt fÄ studier som berört investmentföretagens risktagande, speciellt ur ett portföljperspektiv. För att underlÀtta för den individuella investeraren ville vi anvÀnda ett riskmÄtt som Àr lÀtt att förstÄ.