Sökresultat:
696 Uppsatser om Geografiska avstćnd - Sida 27 av 47
Drivkrafter och hinder för samverkan : En studie inom bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten
SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.
Planering som möjlighet för social hÄllbarhet? : En fallstudie om Malmö stad och hur social hÄllbarhet tillÀmpas i fysisk planering
Detta arbete behandlar hur synen pÄ vad social hÄllbarhet Àr och vad det uttrycks innefatta, men Àven hur begreppet anvÀnds i praktiken. Detta görs med utgÄngspunkt i en teoretisk diskussion om vad hÄllbarhetsbegreppet Àr, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta prÀglar dess anvÀndning och kraft. Liknande redogörelse görs dÀrefter angÄende begreppet social hÄllbarhet. För att fÄ svar pÄ vad begreppet social hÄllbarhet betyder och innebÀr i en planeringskontext studeras dÀrefter rÄdande forskning som lÀnkar samman den fysiska planeringen med social hÄllbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jÀmförelse med hur begreppet anvÀnds i en praktisk planeringskontext.
Vindkraft i stadsmiljö- Kvarnholmen
Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.
?Vart Àr mössorna?? - om vart med befintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i svenskt skriftsprÄk
Skillnaden mellan de tvĂ„ adverben var och vart Ă€r ett Ă€mne som tycksengagera den svenska allmĂ€nheten mer Ă€n de flesta andra sprĂ„kligafrĂ„gor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, istĂ€lletför den traditionellt förvĂ€ntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Ăven motsatsen, att anvĂ€nda var med riktningsbetydelse, Ă€rdock en form som har observerats i vissa svenskars sprĂ„kbruk.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftsprĂ„k. Fokus ligger i första hand pĂ„ geografiska skillnader ianvĂ€ndningen av dessa konstruktioner, samt pĂ„ hur frekventförekommande de Ă€r och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som anvĂ€nds för att undersöka skriftsprĂ„ksbruket av dessafenomen bygger pĂ„ sökningar pĂ„ en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten frĂ„n dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning pĂ„ samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast pĂ„ den som tillhör UmeĂ„-tidningen VĂ€sterbottenskuriren.Denna webbplats rymmen Ă€ven flest var med riktningsbetydelse, Ă€venom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara nĂ„gotvanligare pĂ„ de webbplatser vars modertidningar Ă€r hemmahörande isödra Sverige.
Samarbete i nÀtverk: en fallstudie av fyra företag
Den globalisering som skett har pÄverkat företags konkurrenssituation. I och med att konkurrensen frÄn övriga vÀrlden har blivit hÄrdare sÄ mÄste företag förbÀttra sina prestationer. Det har lett till att det blivit allt vanligare att företag i olika former samarbetar över företagsgrÀnserna i sÄ kallade nÀtverk. VÄrt syfte med denna uppsats var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka skapandet av ett nÀtverk, samt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ och varför dessa uppstÄr nÀr företag samverkar i ett nÀtverk. För att undersöka detta gjorde vi personliga besöksintervjuer i fyra företag.
Att bo och arbeta som handlÀggare i en liten kommun : En kvalitativ studie om den geografiska och sociala nÀrheten till klienten
Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.
Populationsdifferentiering hos kransalger
Kransalger Ă€r en viktig nyckelart i Ăstersjön. De förökar sig med hjĂ€lp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. FrĂ€mst stĂ€llde jag mig frĂ„gan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstĂ„nd och habitat samt i vilken mĂ„n oosporer kan Ă„terföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats pĂ„ lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har anvĂ€nts för att med hjĂ€lp av vĂ„gfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vĂ„gfunktioner har sedan anvĂ€nts för statistiska analyser.
Att överföra geospatiala data frÄn en relationsdatabas till densemantiska webben
Semantiska webben Àr ett begrepp som handlar om att göra data tillgÀngligt pÄ ett sÀtt som gör att datorer kan söka, tolka och sÀtta data i ett sammanhang. DÄ mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sÀtt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgÀngligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data frÄn relationsdatabaser till RDF som Àr det format som gör data sökbart pÄ semantiska webben Àr möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska fÄ rÀtt betydelse i RDF sÄ krÀvs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vÀgdatabasen (NVDB) Àr en relationsdatabas som hantera geospatiala data som anvÀnds i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data frÄn en relationsdatabas till den semantiska webben. MÄlet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrÄn en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrÄn detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data frÄn NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.
Kan företagets geografiska placering pÄverka dess aktieutveckling?
VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.
Informationshantering och andra konkurrensfördelar i en förÀndringsfas
ProblemomrÄde ? Med uppsatsen Àmnas undersöka pÄ vilket sÀtt hanteringen av patientrelaterad information i HÀlsoval SkÄne uppfattas som en konkurrensfördel av privata vÄrdenheter och huruvida det finns andra konkurrensfördelar som dessa vÄrdenheter anser vara avgörande.
Metod ? En kvalitativ undersökning har gjorts i form av en fallstudie dÀr verksamhetschefer pÄ fyra privata vÄrdenheter, som bedriver primÀrvÄrd i Malmö, har intervjuats. HÀlsoval SkÄne innebÀr en stor förÀndring av primÀrvÄrden inom regionen. DÀrav har inledningsvis en bred litteraturstudie gjorts för att skapa en ökad förstÄelse för detta obeforskade fÀlt. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats med utgÄngspunkt i de valda teoriomrÄdena; organisation, tjÀnster och information.
PÄverkan av förnybar energi pÄ Singapores energisÀkerhet
Singapore Àr ett av vÀrldens mest tÀtbefolkade lÀnder och har samtidigt en elkonsumtion per capita som Àr en av de högsta i vÀrlden. Landet har inga egna energiresurser utan för att klara av sin höga elkonsumtion Àr de i stor utstrÀckning beroende av import av fossila brÀnslen, frÀmst naturgas importerad i gasledningar frÄn Malaysia och Indonesien.En konsekvens av detta Àr att Singapores har lÄg energisÀkerhet. EnergisÀkerhet innebÀr att energiförsörjningen ska vara prisvÀrd, pÄlitlig och tillrÀcklig. Med sitt stora beroende av importerade fossila brÀnslen Àr Singapore utsatt för flera energisÀkerhetsrisker vilket kan fÄ mÄnga förödande konsekvenser.Att förnybar energi kan bidra till miljömÀssiga fördelar lyfts ofta fram, men hur förnybar energi kan bidra till bÀttre energisÀkerhet Àr mindre vÀlkÀnt. Det finns flera energisÀkerhetsrisker relaterade till att anvÀnda fossila brÀnslen och förnybar energi kan dÀrmed, i de lÀnder dÀr rÀtt förutsÀttningar finns, minska dessa energisÀkerhetsrisker.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om förnybara energikÀllor kan bidra till en sÀkrare elförsörjning i Singapore.
Skolans huvudmannaskap : En studie med fokus pÄ lÀrares attityder till ett eventuellt Äterförstatligande
Studien Àmnar att belysa de attityder som lÀrare genom sin yrkesprofession besitter angÄende skolans huvudmannaskap, lÀrrarollen i förÀndring samt lÀrares syn pÄ eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det Àr lÀrares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver pÄ skolan Àr det relevant att undersöka dessa Äsikter. Bakgrunden till decentraliseringen hÀrrör frÄn de samhÀllsförÀndringar som pÄverkat landet, dÄ individen förutsÀtts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förÀndrats i statens styrdokument för hur undervisningen ? och betygssÀttning ska bedrivas.
Förort, frÀmlingskap, frÀndskap - Skolan i det urbana rummet
Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrÀgliga förhÄllanden som ansÄgs rÄda i stÀdernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lÀgenheter, industrins blomstring avtog snabbare Àn vad man hade vÀntat sig och det vi idag kan se nÀr vi blickar tillbaka Àr de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början pÄ nittiotalet har segregationen i Sverige ocksÄ kommit att fördjupas, nÄgot som visar sig frÄn sin allra tydligaste sida i de stora stÀderna. Den boendesegrega-tion vi idag ser prÀglas av bÄde sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt pÄverkar mÀnniskornas vardagsliv i de forna miljonprogramsomrÄdena, och inte minst de ungdomar som vÀxer upp dÀr. I Göteborg Àr denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhÄllanden? som framför allt prÀglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojÀmlika relationer som rÄder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).
Utveckling av webbtjÀnst för BIS Rapportgenerator pÄ Banverket
Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr en
producent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet
BIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationen
Ätkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationen
ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk
information som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.
VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat
pÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för att
öka tillgÀngligheten till informationen.
Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevanta
för jÀrnvÀgsnÀtet.
Vad ligger till grund för revisorns vÀsentlighetsbedömning?
Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns vĂ€sentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ămne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: VĂ€sentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva och förklara var grĂ€nsen gĂ„r för om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt samt vad som kan komma att pĂ„verka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t samt ett fall som skickades ut genom mail.För att fĂ„ förstĂ„else för det valda Ă€mnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svĂ„r del för revisorns yrkesroll Ă€r att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt eller inte. DĂ„ det inte finns nĂ„gon generellt nedskriven tröskelnivĂ„ för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vĂ„rt syfte om vad bedömningarna grundar sig pĂ„. De motiveringar vi har erhĂ„llit tyder pĂ„ en stor variation mellan de grunder som anvĂ€nds.