Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd.

Technology evolves quickly, with innovative ideas growing everywhere. Still, no technology is anywhere near challenging the mouse and keyboard for navigation of your standard computer. This study focuses on comparing the traditional technologies of mouse and keyboard with the new technology of gestures - in this case Leap Motion - in purpose of finding how the usage differs and what the potential users want from the competing technology. The experiment was executed in a controlled environment, with as few external factors as possible. We found that although the test subjects found Leap Motion fun, the test subjects do not want to surf the web with gestures.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a.

Syftet med detta examensjobb är att få fram idéer om hur ArcView GIS kan användas för att på ett enklare, tydligare och smidigare sätt visa upp var Banverket har och var man tänker utföra ogräsbekämpning längs järnvägen. Idag fungerar det så att informationen ligger lagrat på papperskartor, i pärmar, i någon dator någonstans och så vidare. Sammanfattningsvis är det svårt att snabbt hitta det man söker. GIS användandet ligger i startgroparna inom Banverket, så detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel på hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara både jobb och kostnader.

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ?lapp skall vara lapp?-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ?lapp skall vara lapp?-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten..

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät.Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik..

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Syftet med examensarbetet är att granska läromedel utifrån överensstämmelse med gällande nationella läroplaner, läroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frågor. I examensarbetet har samtliga läroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. Läromedelsanalysen bygger på tidigare forskning samt tidigare använda metoder gällande läromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att läroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstämmer till större del med kursplanerna, dock finns det några få brister i läroböckernas innehåll. Resultatet visar även att det finns likheter och skillnader i läroböckernas uppbyggnad samt hur läroböckerna behandlar komplexa geografiska frågor.

Boverket har huvudansvar för att skapa en portal för samhällsplanering som ska kunna förse kommuner, landsting, företag och privatpersoner med olika typer av kartinformation. Denna portal kallas Planeringsportalen och som ett led i dess utveckling hölls ett designmöte i april 2007. Inför mötet gjordes en analys av diverse förebilder för att beskriva de goda designlösningar som finns i genren WebGIS, enligt förlaga från Lundberg, Holmlid och Arvolas (2007) arbete. Uppsatsen beskriver hur dessa designlösningar kan användas i designen av Planeringsportalen tillsammans med en redogörelse för hur förebilder kan bidra till en bättre designprocess. Genren representeras i arbetet av webbplatserna Eniro, Norge digitalt, RATP samt Mapquest som alla studerats enligt ett formaliserat förfarande.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser.

Jag har i detta arbete med hjälp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i ämnet samt dagstidningar, prövat att kartlägga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhälle. Jag har även försökt belysa vad som var det bakomliggande förhållandet för etablering av bostadsområdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhället samt vilka krav som ställdes på en sådan juridisk tillhörighet. Med kännedom av ovannämnda har jag sedan prövat att få fram en översikt på områdets prägel. Området uppfördes ursprungligen på grund av den allt ökande befolkningen i Luleå stad. Svartöstadens geografiska utveckling begränsades av att det varit inklämd mellan hamnen, järnverket och malmhögarna.

Denna rapport behandlar en förundersökning inför provtagning på dagvatten som går till Umeälven. Jag går igenom vad man söker efter i en bra provpunkt och har sedan valt ut 2 stycken provpunkter från 2 bestämda geografiska områden. Sedan nämns vilka företag som finns inom områdena och lite kort om hur områdena ser ut. Utöver det kommer säkerhetsaspekter som ska tas hänsyn till när man arbetar vid brunnar att vara med. Vad gäller själva provtagningen beskrivs vilken metod som används och varför den valts.