Sökresultat:
379 Uppsatser om Geografisk närhet - Sida 15 av 26
Familjens delaktighet. En litteraturstudie om familjecentrerad vÄrd inom barnsjukvÄrd.
Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.
Omlokalisering av företag
Denna uppsats pÄvisar ett tillvÀgagÄngssÀtt som en extern aktör kan tillÀmpa nÀr en fastighet förvÀrvats med avsikt att Àndra upplÄtelseform. DÄ uppstÄr frÄgan hur de befintliga hyresgÀsterna skall omlokaliseras för att den nya Àgaren skall ha möjlighet att verkstÀlla sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras pÄ pÄverkansfaktorer som styr hyresgÀstens val av ersÀttningslokal. Vi fokuserar Àven pÄ hur hyresgÀstens materiella och psykologiska behov kan tillfredsstÀllas samt hur marknadsförutsÀttningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frÄgestÀllningen och det material som kommer att framstÀllas.
Den svenska skolan : En mediakonstruktion i text och bild
Denna uppsats avser att kartlÀgga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr Àr ett fenomen som inte Àr belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övÀrlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus pÄ Kuba, men berör ocksÄ Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika sprÄk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.
?Ett annat socialt nedbrytande beteende? i LVU 3 § : Rekvisitets utstrÀckning och dess förhÄllande till förbudet mot frihetsberövande utan stöd i lag.
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.
Internt Kunskapsutbyte : Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretag
SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.
KvalitetssÀkring av barnhÀlsovÄrd i Uppsala lÀn : En analys av det externa bortfallet i BarnhÀlsovÄrdens statistik och informationsdatabas (Basta)
SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.
Införandestrategi för ett GIS
Det finns en mÀngd olika fritidsanlÀggningar i LuleÄ kommun. Kultur- och Fritidskontoret pÄ LuleÄ kommun Àger, förvaltar eller ger bidrag till mÄnga av fritidsanlÀggningarna. De har hand om bokningar och underhÄll av anlÀggningarna och vill dÄ veta vilken förening anlÀggningarna tillhör, vad som finns pÄ anlÀggningen, vilka idrottsgrenar det gÄr att utöva m.m. För att lÀttare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de Àven veta var alla föreningsÀgda fritidsanlÀggningar finns samt hur stora de Àr. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanlÀggningar LuleÄ kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.
Geografisk prioritering av CTI-utrustad virkestransportkapacitet
Previous studies of central tire inflation (CTI) in truck transport of roundwood have shown potential benefits to include more even wood flow and reduced road damage. The greatest benefits are found to be during periods of low bearing capacity such as spring thaw. No previous studies have examined geographical variations in the potential benefit of CTI-equipped trucks. The aim of the study was to develop and use a simple method for geographically prioritizing the use of CTI-equipped trucks within a forest companyŽs sector of activity.The host company for the study was Holmen Skog. The area studied consisted of Holmen Skog?s entire sector of activity extending from the province of VÀsterbotten to the province of SmÄland.
Viljen I veta? : Om verbens pluralböjning i sydvÀstsvenska dialekter.
SÄ sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb Ànnu fullt levande pÄ ett stort omrÄde i södra och vÀstra Götaland. Den hÀr studien undersöker det hÀr pluralomrÄdet pÄ ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet Àr att faststÀlla var pluralformer fortfarande anvÀndes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka Àndelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och nÀr pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker ocksÄ pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att pÄ sÄ sÀtt lÀmna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter pÄ Institutet för sprÄk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer frÄn tre specifika verb excerperats och analyserats.
Bulgariens vÀg mot EU - en studie om handel och specialisering
Uppsatsen, Bulgariens vÀg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsomrÄde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett frÀmjande av handelsutbytet mellan de tvÄ parterna genom handelsliberalisering. Studiens primÀra syfte Àr att skildra Bulgariens utveckling under en tioÄrsperiod med avseende pÄ handelsmönster och specialisering.
Handdatorsystem vid fÀltbesök
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna för ett system till SkogsvĂ„rdsstyrelsen VĂ€rmland/Ărebro, dĂ€r uppgifter ska registreras i handdator vid fĂ€ltbesök och dĂ€refter verifieras och slutlagras i SkogsvĂ„rdsstyrelsens databaser. Under arbetets gĂ„ng har olika skogsorganisationer och företag intervjuats för att ta reda pĂ„ om de har nĂ„gon lösning som skulle kunna passa för SkogsvĂ„rdsstyrelsen. De lösningar som anvĂ€nds av andra organisationer/företag har analyserats för att fĂ„ fram för- och nackdelar med de olika varianterna. Slutprodukten innefattar inte nĂ„gon prototyp pĂ„ hur uppgiften skulle lösas utan föreslĂ„r olika verktyg som skulle kunna anvĂ€ndas. Arbetet har grundats pĂ„ litteraturstudier om införande av GIS i organisationer samt intervjuer och brevkontakt med personer och företag som arbetar med eller har kunskaper om fĂ€ltGIS.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats
och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft
grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde
riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ
bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara
av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som anvÀndes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkÀtundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkÀtundersökningen pÄvisade att det fanns
problem och brister med riksintressesystemet och tillÀmpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgrÀnsade samtliga riksintressen
enligt lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjÀnstemÀnnen angav att kvaliteten pÄ lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfÀllig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillÀmpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, lÀnsstyrelserna och kommunerna saknade
tillrÀckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillÀmpa
riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillÀmpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gÀllande lagstiftning..
Centralisering eller decentralisering? : en fallstudie hos företag X
Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de tvÄ begreppen har pÄgÄtt sedan forskare började skriva om organisationer.Begreppen har med tiden fÄttmÄnga olika innebörder.Företag X Àr intresserad kring frÄgan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesÀljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie Àr att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesÀljfunktion och logistikfunktion pÄ företag X i Sverige. Avsikten med studien Àr ocksÄ att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra.Studien utgÄr frÄn kontingensteorin som menar att det mest effektiva sÀttet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter.
Internetauktioner och lagval
NÀr nÄgot lagval inte gjorts gÀllande köpeavtal vid auktionsförsÀljning av lösa saker Àr det lagen i det land dÀr auktionen Àger rum som ur svenskt perspektiv ska tillÀmpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillÀmplig lag betrÀffande internationella köp av lösa saker (IKL). DÀrmed krÀvs att internetauktioners fysiska plats faststÀlls, vilket leder till svÄrigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.PÄ omrÄdet finns Àven Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillÀmplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lÀmnar företrÀde för IKL. Rom I-förordningen har en bestÀmmelse lik den i IKL men med en vÀsentlig skillnad, nÀmligen att auktionsregleringen endast Àr tillÀmplig om en fysisk plats kan faststÀllas. I annat fall tillÀmpas först och frÀmst sÀljarens lag och det finns Àven möjlighet till avvikelse nÀr köpeavtalet har en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land Àn det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats Àr lÄngtifrÄn klart Àven om olika förslag till en sÄdan har framförts.
Ăr skolan rĂ€ttvis?: En kvantitativ studie om samband mellan politisk styrning pĂ„ lokal nivĂ„ i relation till elevernas slutbetyg i grundskolan
I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.