Sök:

Sökresultat:

357 Uppsatser om Geografisk härkomst - Sida 4 av 24

Patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad : en kvalitativ studie

Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.

GiftermÄl och geografisk mobilitet : en studie över VÀstra Eneby socken under 1800- talet

Industrialisation, modernisation and urbanisation are common words used to describe an evolving community. General patterns are often linked to the meaning of the above words but can these patterns be applied to individual parishes on the agricultural countryside?The purpose of this study is to seek moving patterns and how they change during the 19th century in the parish of VĂ€stra Eneby, municipal of Kinda, Östergötland. The main thesis is that the study will show an increasing intensity of translocations over the parish border towards the end of the 19th century.The study is based on material from VĂ€stra Eneby?s church archives to establish statistical data beginning with 1809 and with a sample rate of 10 years, ending with 1909.

Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

"En bra lÀrare" - Handlar det om ledarskap och social kompetens?

Min utgÄngspunkt vid uppsatsens början var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som Àr ett bra pedagogiskt ledarskap? Jag gjorde intervjuer med 8 lÀrare som var mellan 22 och 63 Är. De har en geografisk spridning i SkÄne med blandade erfarenheter - givetvis beroende pÄ deras Älder. Samtliga undervisar i nulÀget barn mellan 11 ? 13 Är. Jag har med min undersökning fÄtt fram att det har stor betydelse i lÀrarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lÀgger vikt vid att alla individer skall mÄ bra och lyckas nÄ de mÄl som sÀtts upp..

Utveckling av webbtjÀnst för BISRapportgenerator pÄ Banverket

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr enproducent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationenÄtkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för attöka tillgÀngligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevantaför jÀrnvÀgsnÀtet.

Leverantörsanalyser- striden mellan kreditperspektivet och marknadsperspektivet

Vi har sett tydliga tecken pÄ en strid mellan kreditperspektivet och marknadsperspektivet. Anledningen till den s.k. striden gÀllande de osÀkra kunderna anser vi vara att kreditperspektivet vanligen Àr riskminimerande, medan marknadsperspektivet innebÀr större riskbenÀgenhet och en vilja att skapa relationer till de flesta potentiella kunder. Vidare ser kreditbedömningen till stor del lika ut i fallföretagen, medan kundbedömning skiljer sig Ät beroende pÄ verksamhet och geografisk spridning..

En kartlÀggning av webbaserade open-source GIS-lösningar

Intresset för kartbaserad information pÄ Internet ökar i rask takt. Samtidigt vÀxer önskan av att sprida geografiskt material i form av interaktiva webbkartor utan att vara hÀnvisad till dyra, professionella GIS (Geografiska Informationssystem) programvaror. Idag finns det en rad open- source lösningar pÄ webbaserade GIS som utan kostnad fÄr utnyttjas, spridas och byggas ut efter egna önskemÄl. I detta examensarbete undersöks ett 20-tal open-source webbGIS-produkter enligt en allmÀngiltig mall som vi har tagit fram för att kunna jÀmföra olika lösningar enligt klart specificerade kriterier. Dessa omfattar bl.a.

Om de svenska hushÄllens bostadsutgifter och bostadsutgiftsandel

Uppsatsen jÀmför och diskuterar hur svenska hushÄlls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs frÄn 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker ocksÄ hur skillnader mellan olika hushÄlls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende pÄ vilken inkomstdecil, geografisk region som hushÄllet tillhör, vilket Är det skaffat sin bostad samt vilken upplÄtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras pÄ den svenska bostadsmarknaden..

Översiktlig buller- och luftföroreningsinventering i Burlövs kommun Ă„r 1994 med hjĂ€lp av geografiska informationssystem : möjligheter och begrĂ€nsningar

Det Ă€r framförallt tvĂ„ övergripande frĂ„gor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur Ă€r situationen vad gĂ€ller vĂ€g- och tĂ„gtrafikinducerade buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur mĂ„nga av kommunens invĂ„nare pĂ„verkas av för höga halter/nivĂ„er? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgĂ€nglig data, lĂ€mplig och tillrĂ€ckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?.

Hafva vi i Norrland ett WÀstindien? : En kvantitativ, beskrivande studie om anvÀndningen av begreppet Norrland i rikstidningarna

Titel: Hafva vi i Norrland ett WÀstindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om anvÀndningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och Är: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att mÀnniskor fÄr stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett anvÀndande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i lÀsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhÀlleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlÀgger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utstrÀckning Norrland framstÀlls som ett problemomrÄde i artiklar dÀr begreppet Norrland anvÀnds. Vi fÄr svar pÄ vilken geografisk nivÄ nyhetsartiklar som innehÄller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv anvÀnds som mÄttstock i artiklar dÀr Norrland anvÀnds som geografisk referens och i vilken utstrÀckning artikelförfattare anvÀnder postkoloniala gestaltningar frÄn orientalismen i texter dÀr ordet Norrland ingÄr. Metod och material: Med kvantitativ innehÄllsanalys med gestaltningsteorin och frÄgestÀllningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen frÄn och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under Ären 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering Àr stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svÄr att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, NorrlÀnning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehÄllsanalys, Rikstidningar..

Mobila interaktiva karttjÀnster i en PDA

Telia Research AB forskar i mÀnniskans framtida behov av tjÀnster gÀllande telekommunikation. Examensarbetet mynnar ut i en applikation för en framtida tjÀnst som presenteras i en mobilterminal. Meningen med examensarbetet var bland annat att visa pÄ olika utvecklingsverktyg som kan uppnÄ vissa kriterier vid presentation av en karta i en mobilterminal Àven kallad PDA, Personal Digital Assistant. Kriterierna var bland annat att kartapplikationen skulle kunna kopplas till en databas var information om geografisk position finns. Funktioner och verktyg som kan tÀnkas finnas i en applikation kan vara positionering, zoomning, informationsverktyg och ett digitaliseringsverktyg som ger möjlighet att lagra en geografisk punkt med koppling till punktens personliga attribut.

GIS för rÀddningstjÀnsten

Examensarbetet utförs Ät RÀddningstjÀnsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det Àr meningen att verksamheten ska fungera som grÀnslös, dvs att det ska vara samma förutsÀttningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krÀvs att det finns kartmaterial för alla kommuner. RÀddningstjÀnsten Àr intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill fÄ stöd för hur de ska göra.

Genflöde, hybridisering och sympatrisk artbildning - med strandsnÀcka som exempel

Det finns idag en mÀngd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest anvÀnda Àr det biologiska artbegreppet som innebÀr att en art Àr en population organismer som Àr reproduktivt isolerade frÄn andra populationer. De evolutionÀra processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende pÄ vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som Àr den mest vedertagna innebÀr att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemÀssiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning Àr nÀr artbildning sker inom ett och samma geografiska omrÄde, alltsÄ utan geografisk isolering.

Geografisk och individuell risk - Vad skiljer oss Ät?

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika omrÄden inom GÀvle kommun, med konsumtion av försÀkringsskydd som riskmÄtt. GÀvle kommuns 18 omrÄden Àr indelade i fyra regioner vilka Àr centrum, norr, söder-vÀst och öst.Delsyftet Àr att studera vilka individuella variabler sÄsom Älder, förvÀrvsinkomst, boende, boendeförhÄllande, utbildning samt sysselsÀttning som pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur tvÄ fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka hÀrrör frÄn informationsasymmetri, pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd.Metod: Arbetet utgÄr ifrÄn fyra stycken valda metoder vilka Àr klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmÄttet, chi-tvÄ (?2), anvÀnts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppstÀlld hypotes.

Lokalisering av ytor för hantering av jord- och bergmaterial i Södertörn

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn dÀr det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmÀrksammas, men inga studier kring vilka platser som lÀmpar sig för ÀndamÄlet har tidigare genomförts utifrÄn svenska förhÄllanden.  För att ta reda pÄ vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie dÀr tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP dÀr det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lÀmpliga respektive olÀmpliga att anvÀnda för ÀndamÄlet.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->