Sök:

Sökresultat:

357 Uppsatser om Geografisk härkomst - Sida 13 av 24

En kartlÀggning av befintliga och planerade vindkraftverk i VÀstra Götaland

VÄrt examensarbete Àr ett arbete vi gjort Ät LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland och syftar till att kartlÀgga befintlig och planerad vindkraft i lÀnets 49 kommuner. VÀstra Götaland Àr det lÀn som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport Àr att ge lÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland en bÀttre översikt av vindkraftslÀget i lÀnet. Energimyndigheten gör en liknande kartlÀggning av hela Sverige och vi har fÄtt i uppgift att förmedla den information vi samlat in Àven till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmÄl att öka vindkraftsproduktionen frÄn idag 1,99 TWh till 30 TWh Är 2020 ger man tydliga riktlinjer pÄ hur man ska satsa pÄ vindkraften i framtiden.

Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhÄll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.

Smarttelefon-sensorernas möjligheter - En studie om barometer-, GPS- och accelerometersensorer. The smartphone sensor possibilities - A case study featuring the barometer, GPS and accelerometer sensors

Denna rapport sammanfattar resultat av ett examensarbete pÄ en högskoleingenjörsutbildning som utfördes av tvÄ studenter pÄ Malmö högskola. Arbetets syfte var att genomföra en mÀngd olika experiment med accelerometer, barometer och GPS i en modern smarttelefon. Ett antal scenarier för en tÀnkbar sensoranvÀndning i applikationer formulerades för att vÀgleda olika experiment. Experimentdata dokumenterades noggrant och analyserades med avsikten att skapa en databank med information för framtida studier. Analys av data inkluderar höjdbestÀmning i naturen och i byggnader med hjÀlp av barometersensor, geografisk position med hjÀlp av GPS, hastighet och acceleration under en hissfÀrd med hjÀlp av accelerometer. Rapporten innehÄller en omfattande litteraturstudie om anvÀndning av sensorer vid inomhuspositionering. FrÄn analys av mÀtdata, kom vi fram till slutsatsen att Àr möjligt att berÀkna höjden frÄn barometerdata med bra noggrannhet under optimala omstÀndigheter. GPS höjden frÄn mÀtningarna har stor felmarginal jÀmfört med den verkliga höjden samt nÀr den jÀmförs med den berÀknade höjden frÄn barometern. Genom att utföra en numerisk integration pÄ accelerometer-data kom vi fram till att det Àr möjligt att berÀkna ungefÀr hur lÄngt man har fÀrdats med en hiss, dock att vissa detaljer mÄste tas i beaktning..

"Vi mÄste trumma in att vi verkligen tar ett ansvar" : En narrativ studie av hur CSR-arbete fungerar som en del i organisationers berÀttelse om sig sjÀlva.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Tystnadskulturer i svenskt projektarbete - förekomst och effekter

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Drömmen om ett arbete : En undersökning om anstÀllningsbarhet i förhÄllande till personlighet och sökbeteende

Denna studie syftar pÄ att ta reda pÄ hur anstÀllningsbarheten ser ut i förhÄllande till personlighet och sökbeteende. Studien vÀnder sig till tidigare studenter pÄ det Arbetsvetenskapliga programmet pÄ Högskolan i Halmstad. Finns det nÄgon personlighetsprofil som Àr mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjÀnster inom yrkesomrÄdet samt finns det nÄgot samband mellan personlighet, anstÀllningsbarhet och beteende i sökprocessen.Genom att granska platsannonser sammanstÀlldes vilka krav som krÀvs för tjÀnster inom yrkesomrÄdet. En enkÀtundersökning skickades till personer som gÄtt utbildningen.

Samspelet mellan arbetsgivaransvaret i anstÀllningsskyddslagen och reglerna om sjukersÀttning: Arbetsdomstolens stÀllningstagande vid uppsÀgning pÄ grund av sjukdom - ur ett historiskt perspektiv

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Varför blir inte barnen av med sina huvudlöss?

Över hela vĂ€rlden anses huvudlusen (Pediculus humanus capitis) vara den vanligaste ektoparasiten hos mĂ€nniska. I Sverige sĂ€ljs det ca 100 000 förpackningar med avlusningsmedel varje Ă„r, sĂ„ problemet Ă€r uppenbart. Resistensutveckling hos huvudlöss tros vara en viktig orsak till ökningen av dessa parasiter. I maj 2010 kom LĂ€kemedelsverket ut med nya behandlingsrekommendationer dĂ€r medicintekniska produkter Ă€r förstahandsval. Malation respektive permetrin ligger pĂ„ en tredje respektive fjĂ€rdeplats i denna rekommendation.

Familjens delaktighet. En litteraturstudie om familjecentrerad vÄrd inom barnsjukvÄrd.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

Omlokalisering av företag

Denna uppsats pÄvisar ett tillvÀgagÄngssÀtt som en extern aktör kan tillÀmpa nÀr en fastighet förvÀrvats med avsikt att Àndra upplÄtelseform. DÄ uppstÄr frÄgan hur de befintliga hyresgÀsterna skall omlokaliseras för att den nya Àgaren skall ha möjlighet att verkstÀlla sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras pÄ pÄverkansfaktorer som styr hyresgÀstens val av ersÀttningslokal. Vi fokuserar Àven pÄ hur hyresgÀstens materiella och psykologiska behov kan tillfredsstÀllas samt hur marknadsförutsÀttningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frÄgestÀllningen och det material som kommer att framstÀllas.

Den svenska skolan : En mediakonstruktion i text och bild

Denna uppsats avser att kartlÀgga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr Àr ett fenomen som inte Àr belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övÀrlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus pÄ Kuba, men berör ocksÄ Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika sprÄk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

?Ett annat socialt nedbrytande beteende? i LVU 3 § : Rekvisitets utstrÀckning och dess förhÄllande till förbudet mot frihetsberövande utan stöd i lag.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Internt Kunskapsutbyte : Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretag

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.

KvalitetssÀkring av barnhÀlsovÄrd i Uppsala lÀn : En analys av det externa bortfallet i BarnhÀlsovÄrdens statistik och informationsdatabas (Basta)

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Införandestrategi för ett GIS

Det finns en mÀngd olika fritidsanlÀggningar i LuleÄ kommun. Kultur- och Fritidskontoret pÄ LuleÄ kommun Àger, förvaltar eller ger bidrag till mÄnga av fritidsanlÀggningarna. De har hand om bokningar och underhÄll av anlÀggningarna och vill dÄ veta vilken förening anlÀggningarna tillhör, vad som finns pÄ anlÀggningen, vilka idrottsgrenar det gÄr att utöva m.m. För att lÀttare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de Àven veta var alla föreningsÀgda fritidsanlÀggningar finns samt hur stora de Àr. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanlÀggningar LuleÄ kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->