Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen. Arbetet syftar även till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frågeställningar: ? Vilka avvägningar görs mellan utpekade områden för strandskyddsupphävande och riksintresseområden? ? Vad baseras invändningar från länsstyrelserna i yttrandena på? ? Hur fungerar relationen mellan länsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillämpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frågeställningarna har olika metoder använts.

Målet för detta examensarbete är att bygga en geografisk databas över de platser inom Kiruna stad som tar emot och samlar in återvinningsbart avfall. Arbetet har bestått av de följande momenten: 1. Samla in infomation. 2. Sammanställa den insamlade informationen.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:4.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas.Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning.Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövården.

Simuleringar används i många sammanhang för att underlätta förståelsen för händelser och förlopp som annars kan vara svåra att överblicka. Ofta är det mycket data som ska förmedlas till användaren.I de fall visuella representationer av simuleringen ska visas i realtid måste data sållas bort så att en interaktiv bildfrekvens uppnås samtidigt som betydelsefull information inte får försvinna.Vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, används simulering och visualisering som ett verktyg för att studera de komplexa duellsituationerna mellan medel och motmedel (telekrigduellen). Ett verktyg har i detta arbete tagits fram för att kunna använda sig av de stora geografiska områden som behövs i simuleringarna.Resultatet av arbetet är en applikation som utifrån geografisk kartdata skapar ett 3D-landskap som lämpar sig för realtidssimulering..

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun.Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen..

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information på ett bättre sätt och både effektivisera arbetet och skapa bättre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet är att sprida användningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat använda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete är att öka kommunens användning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan användas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och därefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att användningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier.

I dagens samhälle har det blivit vanligare med att arbeta på geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig på samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta på geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp Värdregionskap för att finna eventuella förbättringsåtgärder. Genom öppna intervjufrågor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar på distans söktes svar på frågorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes närmaste chef som befinner sig på geografisk distans? Hur upplevs Värdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka åtgärder kan leda till förbättringar inom Värdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef på distans gav en känsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.