Sökresultat:
2156 Uppsatser om Geografi pć gymnasiet - Sida 26 av 144
Datorspel i gymnasieskolans svenskÀmne: "Ett intressant medium" eller "lek"?
Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur lÀrare i svenska pÄ gymnasiet ser pÄ datorspel som texter inom Àmnet svenska. Inledningsvis har en enkÀtundersökning genomförts bland svensklÀrare pÄ gymnasiet i LuleÄ och Bodens kommuner, dÀrefter har kvalitativa intervjuer med tre lÀrare genomförts med enkÀtsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lÀrarna generellt sett har lÄg kunskapsnivÄ och fÄ erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet Àr vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit pÄ tanken att nyttja datorspel som text och hÀnvisar detta till brist pÄ engagemang och kunskap om spelen.
RSA-kryptografi för gymnasiet
Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i Àmnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi Àr en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och anvÀnds flitigt inom t.ex. bankvÀrlden. NÀr du handlar med ditt kort eller anvÀnder din e-legitimation anvÀnds RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och sÀkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker anvÀnds ocksÄ RSA-kryptogra fi för att bÄde den som betalar och den som fÄr betalt ska vara sÀkra att allt gÄr rÀtt till.Boken Àr uppdelad i fyra kapitel.
ERFARENHET + REFLEKTION = KUNSKAP : en bildningsresa pÄ gymnasiet
EssÀn belyser de problem som kan uppstÄ i utvecklingen av ett yrkesutövande pÄ en skola eller en arbetsplats. Problem som Àr svÄra att sÀtta ord pÄ och som framstÄr som dilemman dÄ de Àr abstrakta i sin utformning.Att lÀra sig ett yrke kan vara svÄrt, framför allt de yrken som krÀver en speciell yrkeskunskap som kan vara svÄr att sÀtta ord pÄ. Den tysta kunskapen. Att lÀra ut denna kunskap krÀver speciella metoder. I denna essÀ har dialogseminariemetoden anvÀnts som Àr ett sÀtt att reflektera över kunskap och lÀrande.
Kvinnan som hustru, Àlskarinna och nobelpristagare : En lÀroboksanalys om hur kvinnor har skildrats i historieböcker för gymnasiet.
I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.
Riksdagsvalet 2010 : En GIS-analys
Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren?t enough to explain the results of the election.
Det stora steget : Om elevers syn pÄ hur förberedda de Àr att möta gymnasieskolans naturvetenskap
ĂvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en stor hĂ€ndelse för mĂ„nga elever. DetstĂ€lls högre och fler krav pĂ„ eleverna nĂ€r de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur vĂ€l de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i Ă„rskurs ettpĂ„ det naturvetenskapliga programmet svara pĂ„ frĂ„gor om de anser att de hade tillrĂ€ckligakunskaper i de naturvetenskapliga Ă€mnena frĂ„n högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillrĂ€ckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik pĂ„ gymnasiet skiljer sig frĂ„n de andra kursplanerna, genom att det intestĂ„r lika tydligt att undervisningen ska bygga pĂ„ elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick Ă€ven svara pĂ„ frĂ„gor om vilket Ă€mne som var svĂ„rt,roligt och om de lĂ€ste i NO-block eller i separata Ă€mnen pĂ„ högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar nĂ€r det gĂ€ller deras attityder och intresse..
Den fysiska vÄrdmiljön pÄ sjukhus: Betydelse för Àldre och personer med demens
Med en allt mer stigande Älder hos landets befolkning ökar ocksÄ demenssjukdomarna. Det stÀller högre krav pÄ sjukvÄrden att kunna bemöta deras behov och inge vÀlbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vÄrdandet ökar succesivt och Àr en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte Àr att identifiera aspekter av en god vÄrdmiljö för Àldre med sÀrskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanstÀllning av forskningsresultat frÄn 15 artiklar inom vÄrdestetiskt omrÄde.
Agenter och principer - om undervisning i moralfilosofi pÄ gymnasiet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi.
I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.
Kroppsuppfattning hos unga kvinnor: en jÀmförelse mellan gymnasieelever i LuleÄ och Jokkmokk
Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta pÄmind i samhÀlls- och mediadebatten. Dagens vÀsterlÀndska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonÄren Àr fokuseringen pÄ kroppen mer pÄtaglig Àn under nÄgon annan del i livet. StrÀvan efter det slanka idealet Àr svÄrt att uppnÄ och kan medföra att individen inte förmÄr att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att fÄ en bild av och jÀmföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som gÄr pÄ gymnasiet i LuleÄ respektive Jokkmokk.
Privatekonomi i lÀroböcker : En lÀroboksstudie i samhÀllsvetenskap om privatekonomins kvantitet och innehÄll
Barn och ungas skulder som registrerats hos Kronofogden har under de senaste Ären aldrig varit flera. Skolan har ett ansvar att försöka hindra denna orovÀckande utveckling. Denna uppsats handlar om privatekonomins förekomst i tre olika lÀroböcker för samhÀllskunskap 1A1 pÄ gymnasiet och har som mÄl att undersöka vilken hjÀlp dessa böcker ger lÀrare och elever pÄ gymnasiet. I den senaste lÀroplanen SKOLFS 2011 har privatekonomi lagts till och Àr numera ett gymnasiegemensamt Àmne som alla elever lÀser.Genom ett kodschema har jag kunnat identifiera förekomsten av privatekonomin och bestÀmma kvantiteten av densamma genom rÀknandet av ord. Undersökningen Àr tvÄdelad dÀr den andra delen analyserar innehÄllet och försöker göra slutsatser genom olika typer av textanalyser.Slutsatsen för undersökningen Àr att de tre böckerna har olika styrkor och svagheter men framförallt Àr det sprÄkbruket som skiljer sig Ät.
Elevinflytande för ökad studiemotivation och trivsel?: en
studie om elevers Äsikter om elevinflytande i undervisningen
Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilken variation som kan finnas i elevers Äsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda pÄ om elevers inflytande över lÀrandet pÄverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i Àmnet geografi pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas Äsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nÀmnvÀrt, men att trivseln i klassen ökar nÄgot genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i frÄga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande Àn vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..
"PÄ högstadiet kan en del elever inte vara mogna for grammatik" - en undersökning av lÀrares förvÀntningar pÄ elevers kunskaper gÀllande ordklasser vid studieövergangen till gymnasiet
Den hÀr uppsatsen belyser problematik kring stadieövergÄngen mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper betrÀffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielÀrare i svenska förvantar sig att elever ska behÀrska för att fÄbetyget godkÀnt i svenska i Ärskurs nio och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda införgymnasiet. LÀrarnas Äsikter har framkommit genom en kvantitativenkÀtundersökning dÀr svaren visar att gymnasielÀrarna har nÄgot högreförvÀntningar gÀllande elevers kunskap i detta sammanhang. DÄ lÀrarna gavsmöjlighet att fritt Äterge sina synpunkter i enkÀten under rubriken övrigt Àrundersökningen i viss mÄn Àven kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv nÀr det gÀller grammatik pÄ högstadiet.
MinoritetssprÄkens synliga osynlighet : En kvalitativ studie om hur lÀrare och lÀroböcker belyser minoritetssprÄken i Svenska B pÄ gymnasiet
Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.
Kommunicera naturvetenskap genom frÄgor : AnvÀndning och utformning av frÄgor under biologilektioner pÄ gymnasiet
Syftet med studien Àr att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilÀrare pÄ gymnasiet och deras elevgrupper med fokus pÄ frÄgor. FrÄgestÀllningarna avser att undersöka i vilken omfattning lÀrare och elever stÀller frÄgor och vilka typer av frÄgor som stÀlls. Studien analyserar vilka ramfaktorer lÀrare och elever anser pÄverkar kommunikationsmönster i form av frÄgor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjÀlp av en statistisk programvara, SIMCA-P+.
5, 6, 7 Ä 8: En kvalitativ studie om lÀrares tillÀmpning av koder och konventioner i dansundervisning pÄ gymnasiet
Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..