Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas.

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen.

 Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers.

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Denna rapports syfte är att analysera vilka samband det finns mellan niondeklassares kunskaper om orsakerna till klimatförändringar och geografiläroböckers förklaringar till klimatförändringar. De metoder som har använts för att komma fram till resultaten är: insamling av litteraturdata, analys av litteraturdata, enkätundersökning och analys av enkätresultat. De flesta av geografiläroböckernas förklaringar till klimatförändringar är att orsaken är tvetydig. Majoriteten av eleverna erhåller sin information om klimatförändringar från media och likaså instämmer de flesta av eleverna också delvis till att media, lärare och deras geografilärobok är pålitliga källor. Eleverna är dock kluvna till orsaken till klimatförändringar ? är det en antropogen och/eller naturlig process? Resultaten av denna rapport visar att elever utvecklar sitt miljömedvetande, men på vilket sätt detta sker är inte entydigt..

Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga..

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben. .

I denna fallstudie av Region Skåne undersöks uppkomsten av nya forum för samarbete i samband med regionbildning. För att undersöka detta använder vi oss av tre politiskgeografiska begrepp. I Skåne har kommunerna delats upp i fyra samverkansorgan i vart och ett av regionens fyra hörn, detta för att kunna hävda de egna intressena gentemot regionen. Kommunerna i varje hörn har olika grad av beroende till regionen och undersökningen visar att ju större beroendet är desto mer integrerat blir samarbetet inom det egna samverkansorganet.För att skapa en förståelse för ämnet ges en kort presentation av hur regionaliseringsprocessen har sett ut i Europa, Sverige och Skåne. Materialet till analysen utgörs främst av intervjuer och rapporter där vi fokuserar på tillväxt- och utvecklingsfrågor.

Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med geografiämnets strävansmål. I uppsatsen har en textanalytisk metod använts där ett mindre urval läroböcker analyserats utifrån de två strävansmål som säger att geografiundervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande respektive att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Analysen visar att de aktuella strävansmålen kommer fram i läroböckerna i samband med läroböckernas frågor till eleverna. Det är i dessa tillhörande frågor som läroböckerna kan beröra strävansmålen genom att förmå eleverna att arbeta med miljöproblematiken på ett sätt som går i linje med ämnets strävansmål. Det visar sig att det endast är genom läroböckernas öppna frågor utan fasta svar som strävansmålen berörs..

Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet.

I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan.