Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur. Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

BakgrundVi har valt att beskriva geografi med hjälp av tre olika indelningar. Dessa är bildningsämne, skolämne och vetenskaplig disciplin. Den forskning vi tagit del av är förhållandevis gam-mal, detta med anledning av att det inte finns mycket nyare forskning inom geografididaktik. Skolämnet geografi har tappat kontakt med den vetenskapliga disciplinen och detta har lett till att geografiundervisningen har stagnerat och att den har sin identitet i regionalgeografi.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur ett antal lärare i år 4-5 väljer innehåll och varför de väljer detta innehåll när de undervisar i ämnet geografi.MetodVi har använt oss av en kvalitativ intervju. Intervjuerna genomfördes i sex olika skolor och med tio lärare som alla undervisar i år fyra och/eller fem.ResultatDet vi kan utläsa av resultatet är att lärare baserar sin geografiundervisning i huvudsak på traditioner och lokala skolplaner.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld..

Lärobokens roll i geografiundervisningen är av betydande karaktär och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av teorier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur instuderingsuppgifterna i två läroböcker i geografi på gymnasiet förhåller sig till de tre lärodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen är:- Hur förhåller sig de två läroböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhåller sig uppgifterna i de två läroböckerna till varandra vid en jämförelse i användningen av teorierna?Läroböckerna vilka granskas är de två läromedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för gymnasiet i geografi. Läroböckerna är Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson från år 2000 och Geografi- människan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp från 2002.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte..

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter..

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med geografiämnets strävansmål. I uppsatsen har en textanalytisk metod använts där ett mindre urval läroböcker analyserats utifrån de två strävansmål som säger att geografiundervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande respektive att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Analysen visar att de aktuella strävansmålen kommer fram i läroböckerna i samband med läroböckernas frågor till eleverna. Det är i dessa tillhörande frågor som läroböckerna kan beröra strävansmålen genom att förmå eleverna att arbeta med miljöproblematiken på ett sätt som går i linje med ämnets strävansmål. Det visar sig att det endast är genom läroböckernas öppna frågor utan fasta svar som strävansmålen berörs..