I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, Genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande.

I den här studien har jag fokuserat på unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett åsidosatt ämne i Sverige, även om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt få några tjejers eget perspektiv på sitt bloggande och bloggläsande. För att uppnå detta har jag genomfört en medieanalys där ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande är ogiltigförklarande och ofta nedsättande, men med vissa öppningar där tjejerna får agens och trovärdighet.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förändringar som gjorde att man började ifrågasätta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. Föräldraförsäkringen som kom 1974 gjorde att båda föräldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och få ersättning. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidningen Vi Föräldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall några förändringar har skett från mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts på fyra årgångar under fyra olika decennier av tidningen Vi Föräldrar. De slutsatser som kom fram är att mannen, pappan i familjen, påverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

The aim of this study is to analyze the construction of "Christian masculinity" during the modern era. This is made in opposition to earlier research that has claimed that masculinity could not be constructed religiously, that is, without at the same time being constructed as effeminate or anti-masculine.Using a wide variety of theoretical concepts - such as discourse analysis, class, secularisation, masculinity as constructed from countertypes, and finally masculinity as a homosocial construction - I analyze a free church in Sweden, the Scanian Missionary Society (Skånes Missionssällskap), during the period of ca 1939-1945 (the society was a district of the Swedish Covenant Church, or Svenska Missionsförbundet), in order to argue for the standpoint that masculinity, in fact, could be constructed religiously. The primary source is the society's weekly journal Sydposten.The main results in this study can be summarized as follows: 1) The leading men in the Scanian Missionary Society did, in fact, construct a Christian masculinity, i. e. a masculinity whose core values and ideals were Christian, e.g.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i Genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika Genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Dagens ungdomar lever i en ständig interaktion med allehanda medier. De är en viktig målgrupp för medier och utsätts dagligen för budskap som förmedlas via denna källa. Har medier någon påverkan på hur ungdomar uppfattar världen av idag? Tillhandahåller de normbildande värderingar om hur kvinnor och män ska vara? Och i så fall, hur ser ungdomar på detta? Denna uppsats behandlar ovanstående frågor utifrån ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom två fokusgrupper uttrycka sina åsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpå de utgör en intressant grupp att undersöka.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus - vårt socialt skapade kön skapas i en musikpedagogisk verksamhet. Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors intresse i ämnet musik, val av instrument eller agerande i undervisningen? Hur bemöter eleverna varandra, hur bemöter läraren eleverna och tvärtom ur ett genusperspektiv? Studien utfördes på en grundskola i klasserna sju och nio med hjälp av observationsmetoden och videokamera. Resultaten visade på skillnad mellan könen genom att pojkarna generellt dominerade musiklektionen genom att prata, bråka och ta mer uppmärksamhet än flickorna. Undervisningens innehåll och lektionstid blev kraftigt negativt påverkad då lärarens uppmärksamhet riktades åt pojkarnas bråk.

The purpose of this study is to interogate the tension-laden relationsship between men (of the dominant classes and ethnicities) and feminism. Closely linked to this lies the question of how valid and relevant official Swedish goals of gender equality can be to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden.The essay is mainly an in-depth qualitative study concerned about questions such as; how does feminist researcher in Sweden perceive the question of men in/doing feminism and what are the implications of these perceptions for the Swedish goals of gender equality? Thus, in this study I´ve interviewed six feminist researchers, five women and one male, about their view of men doing/in/and feminism and about the adequacy of equality goals to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden.The main questions I posed in this essay was prompted by the Swedish political scientist Bo Rothstein accusation of two feminist Swedish researchers, Yvonne Hirdman and Maud Eduards, of deliberately harassing men interested in feminist theory and striving to create women-only spaces at the different Centres for Women´s Studies and Gender Research around Sweden. This would according to Rothstein violate the Swedish goals of gender equality where equal representation is essential.However, the empirical material shows a benign attitude towards men doing feminism and the interviewed all stressed the importance of diversity among feminist scholars and students.As for the Swedish goals of gender equality, the interviewed expressed diverse and contradicatatory answers concerning how valid those goals should be to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden.Contrasting the empirical material, my own argument in this essay circles around a critique of the validity of the Swedish goals of gender equality to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden. Seeing men as a group with groupbased experiences, perspectives and interest puts the female dominance at the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden in another light, making the absence of men not a question of harassment but a question of male privilege to stay ignorant and indifferent of gender relations..

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i Genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika Genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

AbstractThis paper is an analysis of Virginia Woolf's novel Orlando. My rendering of the novel is inspired by queer-theory and in particular the theories of Judith Butler. In my interpretation I have put my focus mainly on androgyny and transvestite disguise. The purpose of my analysis is to create an understanding of the theme of androgyny in Orlando and see how it relates to the writer's feminist approach. I?ve also used concepts like transvestite disguise and cross-dressing to interpret the main character, Orlando's constant changes of clothes, between female and male clothing.

SammanfattningJag har valt att problematisera varför vissa grupper och aktörer inte vill kalla sig för feminister och istället säger att de är för jämställdhet. Jag påstår därmed att på grund av det avståndstagandet har antifeminismen vuxit fram.Ordet feminist kopplas ofta samman med en vänsterpolitik, därför har jag valt att belysa högerns åsikter angående feminismen och jämställdhetsbegreppet. Jag har alltså utsett att undersöka en offentlig tyckare; Susanna Popova och det politiska fältet med Moderaterna och Kristdemokraterna. Orsaker till deras avståndstagande är feminismens starka koppling till vänsterpolitiken, att den är för generaliserande och fokuserande på endast kvinnan och hennes behov i samhället samt att feminismen endast tycks se till det kollektiva agerandet.Genom att ha belyst högersidans åsikter har jag visat på att jämställdhetsmålet inte behöver se likadant ut, liksom vägen till att uppnå jämställdhet i samhället.NyckelordAntifeminism, Feminism, Jämställdhet, Backlash, Popova, Moderaterna, KristdemokraternaAbstraktI have decided to problemize why people do not call them self feminists and instead say that they are ?for equality?.