The topic of homosexuality was until recently a taboo in Russian public discussion, but has during the last years become a hotly debated issue. Analyzing what I call the new homophobic narrative I isolate and examine two ways of ?othering? homosexuals, constructing them as strangers, when sexual minorities are discussed in today´s Russia. Sexual deviants are portrayed as threats to the nation and are connected to the West and its influence. Using analytical tools from queer theory, security studies and postcolonial approaches I discuss different ways of configuring the relation between nation and sexuality, identities that are interwoven in the homophobic narrative.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och män skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mängd texter bestående av nyhetsartiklar, insändare och skönlitterär text undersöks om och i så fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och män skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de båda könen framställs. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrån en större samhällelig nivå. Resultatet visar att kvinnor och män i jämförelse med tidigare forskning framställs som mer jämställda, men att påtagliga skillnader trots allt finns.

Föreställningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur föreställningar om "privata" och "offentliga" ordningar framträder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri består av material från fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framträder föreställningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framträder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgränsas mot privat, men gränsen framträder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Uppsatsen behandlar jämställdhetsfrågor i skolan, för det första frågan om hur det teoretiskt sett ska gå till att i undervisningen förverkliga de jämställdhetsmål som anges i läroplaner och skollag, och för det andra hur det praktiskt upplevs av ett antal intervjuade lärare på en grundskola. Den empiriska delen går i stort sett på samma linje som tidigare forskning vad gäller problemen med jämställdhetsarbetet: att det inte bedöms som vardagligt relevant, att arbetet i hög grad beror på enstaka entusiaster, att skolledningen spelar en viktig roll för vilka frågor som lyfts fram och att det råder konkurrens mellan olika projekt. Uppsatsen visar också på att det mycket väl kan försiggå ett dolt jämställdhetsarbete hos enstaka lärare, men det är ingenting som diskuteras och som andra lärare eller skolledare känner till så länge frågan inte tas upp. Detta motsäger även läroplanens krav som lägger stort ansvar på rektor. Slutligen är en framträdande detalj att informanterna ofta har inbördes motsägelsefulla utsagor som pendlar mellan att de anser skolan vara relativt jämställd, för att sedan hävda att det är ganska dåligt med den saken..

Denna uppsats är en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och på mer kollektivt organiserad nivå. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser på möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna går tillväga för att hävda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begär och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de använder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

The purpose of this thesis is to examine the Greek expression Logos found in the Gospel of John, to discover if it is possible to expand the term in such a way that female, male and gender neutral imagery of God can be generated from it. This is done by enumerating the wide range of meanings that logos can concur, found in the different contexts of the Christian Bible and within Hellenism, including Gnostic texts. These different meanings of logos are examined in order to see in what way they can generate new images of God as related to the purpose. The results show that it is indeed achievable to produce such images from Logos, a term that has chiefly been regarded as a masculine one. This is mainly based on the fact that many of Logos qualities can be said to be gender neutral in terms of being widely described as superhuman; it is among other attributes called light, life and eternal.

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, två serier och en film, samt 82 ledarporträtt i tidningen Veckans Affärer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur män och kvinnor i ledarposition framställs. Vi analyserar såväl det som framställs i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta teorier i ämnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt Genusvetenskap. Vi använder oss av teorier för medieanalys i kombination med teorier kring ledarskap och genus för att skapa en så heltäckande teoretisk bas som vi anser krävs för att uppfylla vårt syfte.

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self.

Vårt mål med denna uppsats är att förstå de ideologier som finns representerade i ett utbildningsmaterial riktat till ungdomar om problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Vi använder oss av en kombinerad argumentations- och ideologianalys för att nå svaret på vår frågeställning. Detta är en oortodox metod inom Genusvetenskapen, vilken får oss att positionera oss feministisk-empiristiskt. Detta har bevisat för oss hur Genusvetenskapen kan utvecklas och anammas även av mer traditionella discipliner. Svaret på frågeställningen är att materialet har en maktkritisk poststrukturalistisk intention, där postkoloniala och queerteoretiska antaganden marginaliserats till förmån för könsaspekten av maktförhållandena.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

Gender equality is a political issue that has gained a lot of support in the last decades. Researchers have however pointed out that gender equality has a wide variety of understandings.SKL (Sveriges kommuner och landsting) is an organization that looks after the interests of local authorities and county councils in Sweden. SKL has by the government been granted 145 million Swedish crowns to support gender mainstreaming at a local level. During a period of three years, 2008-2010, funding has been given to 89 projects for this purpose.The aim of this study is to examine what meanings are given to the term ?gender equality? in these projects.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Denna uppsats undersöker hur idén om det ideala parförhållandet och de genusnormer som detta ideal skapar, uttrycks på en svensk nätdejtingsida. Materialet utgörs av fyrtio presentationer författade av tjugo kvinnor respektive män som skapat en profil på dejtingsajten match.com, och som alla identifierar sig som heterosexuella. Diskussionen baserar sig både på vilka ramar själva sajten sätter för vad som är möjligt att söka och vilka normer personerna själva ger uttryck för och förhåller sig till i sina presentationer. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i queer och diskursteori.I uppsatsen argumenteras det för att både nätdejting som fenomen och det som framkommer ur människors individuella presentationer, visar att människor vill innanför den heteronormativa ramen och att detta till stor del beror på att det bara är där som man enligt den hegemoniska berättelsen kan finna äkta tillfredsställelse i livet. Men för att komma innanför denna norm, måste man inta vissa subjektspositioner och anta vissa implicita regler/traditioner/värden i en välutformad mall för hur ens liv ska formeras.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.