Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om Genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika Genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeyrket är klassats som ett typiskt kvinnoyrke.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn.

Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska ram utgörs av Genusteorier så som ?genusskapandet? av Hirdman (2001) och ?doing gender? av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960), Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av Hakim (2000).

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:? På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?? Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?? Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.MetodDen metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells Genusteorier.ResultatI relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet.