Each time you pass a stand full of magazines it?s hard not to absorb the many exhortations that are being thrown at you. The range of different lifestyle magazines have more or less exploded during the last years. All magazines, each one trying to outmatch the other, want to help you improve to be the best you can.People get affected by their surroundings including what they see and what they read. Therefore we chose to do this study, as an opportunity to get a closer look on what the Swedish lifestyle magazines Cosmopolitan and Café tell us about women and men.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. Samtidigt som några behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller män, arbetar andra med bägge. Syftet med denna studie är att utifrån ett Genusperspektiv ta reda på hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende på könstillhörighet samt vilka problemområden som kan framkomma i behandlingen beroende på behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berättelser om klienter och behandling är en av frågeställningarna i studien. Detta är en kvalitativ studie där åtta intervjuer med behandlingspersonal från sex olika behandlingshem har genomförts.

Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur lärare och elever tänker kring barnlitteraturens påverkan och betydelse för barns syn på genus. Jag undersöker även hur barn uppfattar karaktärer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag får djupare förståelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lärare.Metod som jag använder mig av är av kvalitativ sort, vilket innebär att man försöker hitta särskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger på deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i årskurs 1 och årskurs 6, samt av lärare.Arbetets viktigaste resultat är att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet.Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp.Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat?Hypoteser:-    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning. -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage.Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage..

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag går i förskolan så har pedagogerna ett stort inflytande på hur barn uppfattar sig själva och sin omgivning. Med genus som utgångspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att påverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhälle? På en förskola gjordes under två dagar observationer och vid senare tillfällen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett Genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc.

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett Genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett Genusperspektiv studera barns konstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet med utgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterat hos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessa könsnormer. Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studien omfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett via videoobservationer. Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade till stereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a. robotar.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

Uppsatsens syfte är att undersöka professionella hjälparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervåld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjälpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrån våldsutsatta män inom partnervåld men även de övriga rollerna som kan uppstå inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: våldsutövande män, våldsutövande kvinnor samt våldsutsatta kvinnor. Vi utgår från professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benämning av rollerna inom partnervåld och gör en analys utifrån ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett Genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs på enheterna.Ansatsen är kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar på en enhet som tar emot män kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jämförs sedan med varandra för att fördjupa förståelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna på de två enheterna skiljer sig från varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar på varför mäns utsatthet utifrån vår erfarenhet är så osynligt i samhället. Benämning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna är ett av de mest intressanta resultat vi funnit, då beskrivningarna av rollerna enligt vår uppfattning skiljer sig markant mellan de två enheterna..

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ?allt det stora som hände? präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett Genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Det finns många olika påståenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer är så liten. Det är dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare får göra sina röster hörda och berätta om sina upplevelser av hur det är att vara chef.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.