Syfte: Undersökningens utgÄngspunkt Àr ett intresse för dataspelet Counter Strike sett utifrÄn ett genusperspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att granska varför inga tjejer nÄtt toppen inom Counter Strike. Metod: UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i det hermeneutiska perspektivet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie bestÄende av flertalet intervjuer med mestadels kvinnliga dataspelare av spelet Counter Strike. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att den sociala biten Àr den frÀmsta orsaken till att kvinnor spelar Counter Strike.

Som blivande lÀrare har vi mÀrkt en tendens till en stor geografisk spridning gÀllande var elever bor i förhÄllande till var de gÄr i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska lÀge spelar in nÀr eleven ska vÀlja gymnasieskola. Denna fallstudie Àr gjord pÄ Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som Àr en friskola. Skolan Àr lokaliserad i centrala Göteborg med nÀrhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielÀrare hoppas vi fÄ inblick i friskolans verksamhet och djupare förstÄelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien Àr att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering pÄ Södra Hamngatan i centrala Göteborg Àr av betydelse nÀr en elev ska vÀlja gymnasieskola.

I denna sprÄkvetenskapliga uppsats inom Àmnet sprÄk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte Àr att undersöka ifall det finns eller har funnits nÄgra skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare nÀr det gÀller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet bestÄr av fyra ÄrgÄngar Bland tomtar och troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehÄller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag anvÀnder mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring lÀsinlÀrning. Den behandlar Àven skillnader angÄende lÀsinlÀrning utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse hos pedagoger om hur barn tÀnker om att lÀra sig lÀsa och vilken medvetenhet barn har med sig nÀr de lÀr sig lÀsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lÀrande i allmÀnhet, förestÀllningar om lÀsning, lÀsinlÀrningstraditioner samt viss genusforskning. Studien Àr en kvalitativ undersökningen som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av tolv barn jÀmnt fördelade mellan könen.

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka fÀrger och motiv pojkar och flickorvÀljer i sitt bildskapande och hur de ser pÄ dessa val. Vi anser dÀrför attdet Àr viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus Àr ett omdebatterat Àmne i stort och att man sedan över 100 Ärtillbaka delade upp fÀrger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus pÄ fÀrger och motiv.METOD: Vi har anvÀnt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vÄrundersökningsgrupp har det ingÄtt barn frÄn en 3-6 Ärs avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vÄrt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vÄrundersökning anser att det förekommer sÀrskilda pojk- och flickfÀrgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga Äsikter omvad som Àr passande för respektive kön och varför det Àr pÄ detta vis.En del av de andra barnen ansÄg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde pÄ..

Sammanfattning/abstract VÄrt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. FrÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande pÄverkas av dokumentationerna? Vem Àr dokumentationen till för och hur anvÀnds den? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde Àven intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att fÄ en djupare förstÄelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen Àr dokumenterade i, pedagogernas ordval och sÀtt att beskriva barn och situation.

Syftet med studien Àr att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien Àr att den ska inspirera lÀrare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga Àmnena bland barn. En annan del av studien Àr att uppmÀrksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde fÄ samma förutsÀttningar till ett lustfyllt lÀrande, om lÀraren var observant pÄ att ge flickor och pojkar lika mycket frÄgor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjÀlp av filmkamera.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Enligt tillgÀnglig statistik besöker mÀn bibliotek i lÀgre grad Àn kvinnor, de lÄnar och lÀser fÀrre böcker Àn kvinnor och köper fÀrre böcker Àn kvinnor. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa varför mÀn inte nyttjar bibliotek i samma utstrÀckning som kvinnor med hjÀlp av psykologiska förklaringsmodeller och utifrÄn resultatet ge underlag för ÄtgÀrder för att öka mÀns besök och nyttjande av bibliotek. Om inte bakomliggande orsaker till varför mÀn inte nyttjar kommunens bibliotek klarlÀggs, finns risk för att mÀns fortbildning och samhÀllsengagemang avtar med den pÄföljden att demokratiprocessen och jÀmstÀlldhetsstrÀvandena fÄr stÄ tillbaka. Examensarbetet har gjorts i form av en litteraturstudie med begrÀnsningen att inget empiriskt underlag fanns att tillgÄ för att undersöka problemomrÄdet. Arbetets bidrag ligger i att belysa hur könsidentiteten, dvs.

Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkÀtundersökningar hos pedagoger har jag fÄtt svar pÄ mina frÄgestÀllningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval dÄ det gÀller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och anvÀndandet av dessa leksaker och i sÄ fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda pÄ varför barnen Àr olika i sina leksakspreferenser.Resultatet pÄvisar att för barnen i denna förskoleklass Àr konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna Ät beroende pÄ om man Àr flicka eller pojke, bÄde i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock Àr huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser Àr att som pedagog mÄste man arbeta pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt dÄ det gÀller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

This paper examines women's positions in the music industry. By quantitativelyinvestigate ten major companies on the swedish music market, the authors have beenable to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essaydiscusses several theories of both gender in organizations and gender in society inorder to analyze the quantitative results.The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the musicindustry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated.Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business butalso the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In theanalysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In theconclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates theprevailing segregation that exists in the music industry.This paper has concluded that a seemingly even distribution between men andwomen in business organisations can sometimes be misleading.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvÄrden uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat tvÄ kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor Àr mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsstÀllning pÄ behandlingshem.

Today there are several generations who have grown up watching Disney?s films. Disney has become a central storyteller in our society with children and their families as their main audience. Disney's storytelling is often with the children from an early age and they get to learn about right and wrong, good and evil through the films. A picture of how the world looks and how you should and should not behave is presented in Disney's films.