My purpose with this study is to examine whether or how teachers are gender-conscious in preschool everyday situations. That is, if they are aware of their attitude and treatment of work on gender and what gender concept has relevance for educators. In much of the practical literature that I read, it appears that many teachers are not aware of their responses and attitudes to children based on gender aspect. I have examined how the gender work differs in the two preschools that I chosen to study.The questions that this study is based on isDoes the educators at the preschools work gender conscious in everyday situations?-Is it boys or girls who get the most attention from educators in everyday situations?What do the teachers at the preschool concept of gender?What approach have been the teachers of preschool to counteract traditional gender patterns in everyday situations?I have made ??a qualitative study where I interviewed five educators and made ??observations on the two preschools.

Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadielärares Genusmedvetenhet och hur denna påverkar möjligheten att uppnå läroplanens jämställdhetsmål. För att uppnå detta syfte har vi valt metoderna intervju och enkät. Uppsatsen baseras på enkät- och intervjuundersökningar som utförts på högstadielärare på fyra olika skolor i Mellansverige.Resultatet visar att tre faktorer framträder som avgörande i sättet högstadielärarna förhåller sig till genus: kön, antal år lärarna arbetat och intresse för genus. Vi har huvudsakligen kunnat urskilja två dimensioner kring hur lärarna förhåller sig till genus. Dimension ett handlar om tre aspekter, det vill säga om lärare tror att genus beror på biologi, det sociala eller både och.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers Genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk?Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet.

Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin Genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas Genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus.

The national curriculum states that the school actively should promote that women and men have equal rights and opportunities and that there is a responsibility to counteract traditional gender patterns. However do research observations show that teachers often treat girls and boys differently. Studies show that the teachers are influenced by their conceptions and their expectations of gender behavior. The aim of this study is to examine how teachers in preschool and primary school discuss gender awareness and how they state that they work with gender awareness according to the curriculum goals of counteracting the traditional gender patterns.The study is inspired by the phenomenographic research approach and the empirical material has been collected by qualitative interviews with eight teachers in preschool and primary school. The empirical material has together with earlier research and theories been analyzed and discussed in order to reach a conclusion.

The law of 2006 about Equal treatment, has been put in place to stop discrimination of students, example based on their gender. The law has an important function to increase the equality of opportunity between girls and boys in school. Therefore the teacher has an imported roll for raising the equality of opportunity between girls and boys in school. That?s why it?s imported to work gender awareness.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet.

Abstract Titel: Jämställdhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frågeställningar: Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på Genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver. Frågeställningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner..

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den Genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar:På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen?Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa?Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa?Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den Genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..