I detta examensarbete har jag granskat två läromedel ur ett genusperspektiv. Båda böckerna, A Piece of Cake 2 och Allez hop 8, riktar sig till elever som läser engelska och franska i grundskolans senare år. Frågan jag ställt mig är hur dessa båda böcker, i sin utformning, lyckas leva upp till de krav som styrdokumenten ställer på jämställdhet mellan män och kvinnor samt vilken som bäst lever upp till dessa krav.Resultaten av min undersökning visar att båda läroböckerna till väldigt stor del är fast i en traditionell utformning där genusvariationer i yrke, fritid, hur man beskrivs samt familjemönster begränsas till förmån för en manlig norm. Böckerna reproducerar uppfattningen om att män och kvinnor lever i olika sfärer vilket förmedlar en bild av att män och kvinnor tillskrivs olika värde i en samhällshierarki där kvinnan inte har samma möjligheter som mannen.Jag har även kommit fram till Allez hop är den bok där texter och bilder är mest nyanserade, som på ett bättre sätt luckrar upp de traditionella könsmönster som råder idag och som, med vissa delar av sitt innehåll, har stora möjligheter att skapa diskussion i språkklassen. Detta konstaterande väger dock inte upp mot det faktum att ovan nämnda läroböcker på intet sätt lever upp till kraven styrdokumenten ställer på jämställda läroböcker..

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ?kvinnlighet? och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.     Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.     Jag har utgått från teorier om Genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.     Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till Genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig Genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer.

Svenska fotbollförbundet är numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benämns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). Frågeställningen fokuserar på tjejers tal om sig själva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag använder är Robert W.

Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur.

AbstractI denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen.Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur?Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet.