Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Läroböcker är en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehåll presenteras och formuleras är betydelsefullt då dessa bidrar till att forma allmänhetens syn på biologi och könsskillnader. Syftet är att granska och redogöra för hur djurs beteende som är kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga läroböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet består av fyra stycken biologiböcker som används i gymnasial undervisning i Sverige på det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat på de delar i läroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som studeras är Bäckströms avhandling Spår.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Under ungefär en tioårsperiod, från den senare hälften av 1960-talet till den senare hälften av 1970-talet, producerade Hollywood filmer som inte bara tilltalade kritiker, utan även publiken. Dessa filmer var kreativa såväl produktionsmässigt som narrativt, och bröt ofta mot gamla traditioner samtidigt som man byggde vidare på formler för berättande som grundats under studioeran.Frågeställningarna var dessa: Vilka händelser skiljer den här perioden från andra perioder i filmhistorien? Hur skedde förändringarna på olika plan? Och hur såg skildringen av kvinnor på film ut, jämfört med tidigare? För att söka svar användes olika böcker inom såväl filmhistoria som genusstudier, samt läste texter som hittades på internet. Dessutom gjordes en närstudie av tre filmer från denna period, ur ett genusperspektiv:Bonnie and Clyde, Cabaret, och Annie Hall. Dessa år var även mycket händelserika i samhället i stort, och de olika händelserna färgade av sig i filmproduktionen på två olika sätt.

Den här uppsatsen analyserar resultatet från en enkätundersökning bland ledare och medarbetareanställda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet är att se om det verkar finnas någrakönsbundna mönster i de anställdas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgår från andrahandsmaterial i form av resultatet från nämnda enkätundersökning samtregisterdata och rapporter gällande den aktuella organisationen. Främst är det tre av kommunensförvaltningar som står i fokus, två kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i så fall på vilka sätt förvaltningarnas genusmärkning kan spela in för de anställdas upplevelser.Även genomgående skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrån dengjorda enkätundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gällandekommunen används för att få en djupare förståelse kring den omgivning som de anställda sombesvarat enkäten återfinns i.

The aim of this Bachelor essay is to examine the portrayal of women and men constructed in two textbooks aimed for religious studies. The aim is also to examine how the image relates to the curriculum directives on gender equality. The theory consists of gender theory based on work by Catharina Raudvere, Jeanette Sky and Yvonne Hirdman. Previous research on gender and textbooks has shown that male perspective often dominates and that the female perspective is insertions in the rest of the text.?Genustrappan? (gender stairs) are used as analysis method.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att göra en Genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?MetodJag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text.