Bakgrund: De få undersökningar som finns om barns syn på döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vår studie är hur barn uppfattar fenomenet döden. Det är ett ämne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan på grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska händelser i livet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur barn i förskoleklass respektive barn i årskurs två uppfattar fenomenet döden, för att på detta vis se om det förekommer någon skillnad i svaren beroende på ålder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig åt, samt se hur media påverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi även sammanfatta de övriga påverkansfaktorer som vi kan se. Metod: Studien bygger på intervjuer med barn i grundskolan på två olika skolor där åldern varierar mellan 6-8 år.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och Genus.De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

Huvudsyfte med vår rapport var att ta reda på hur lärare ser och använder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill också undersöka hur de ser på kunskap och hur de tror eleverna lär sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de använder sig av grupparbete.I vår studie har vi använt oss av kvalitativa djupintervjuer, där vi har intervjuat tre högstadielärare om vad de har för syn på grupparbete och hur de använder sig av grupparbete.Vårt resultat visar att lärarna hade både en positiv och en negativ syn på grupparbete. Lärarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot åsikter från andra. Denna lärdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lärarna. Någon poängterade att det är positivt att elever som är lite svagare kan med hjälp av grupparbete öppna sig och lättare ta till sig kunskap.

?Viker du dig blir du uppäten? ? En intervjustudie om maskulinitet och våld skriven av Isabel Arias och Mina Andersson. Våld är ett socialt problem som regleras av det svenska rättsystemet och definieras som en gärning där någon uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet orsakar någon annan kroppskada, smärta, lidande eller död. Både män och kvinnor faller offer för och utövar våld. Statistiskt sett är män överrepresenterade vad gäller våldsanvändning.

Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat Genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; Genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på Genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett Genusperspektiv.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett Genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av Genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har Genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Björn AlmSpecialundervisning som hjälp för att uppnå målenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/Genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om våld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes på 100 artiklar publicerade under oktober månad 2013 i landsortspress hämtade från mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om våld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad är det som berättas och på vilket sätt berättas det om våldet?Intresset för våld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott.

We have chosen to analyze how four well known sex crimes were presented in the Swedish national daily newspapers in the 2000s. We chose this topic because sex crimes are considered one of the most terrible crimes. Sex crimes involve the media and upset the society. Our purpose was to analyze if we could identify stereotypes and prejudices about sex crimes in the press reports.The four sex crimes were: Rissne case in 2000, Tumba case in 2003, Hagamannen case in 2006 and the Stureplan case in 2007. We have read all the news stories from the Swedish national daily newspapers Svenska dagbladet and Expressen about our four cases.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to ?Swedish? culture by presenting and educate the pupils in this.

The aim of this essay is to analyze six picture books from a gender perspective. Research and investigations shows that children's literature has a big influence on how young children understand norms and values related to gender identity. It is written in the Swedish curriculum for the non-compulsory school system that the pre-school should counteract traditional gender roles.In this essay, six picture books with stories that take place in a pre-school or a pre-school class are being analyzed. Two of them, according to their market strategy, challenges established gender norms. I have investigated if there are any differences between how the educator as a character and the pre-school are portrayed where a girl contra a boy has the leading role.