As birch is one of the most common trees in Sweden, and probably one of the easiest for someone who lives here to identify, it is interesting to note that most people do not know how variable the Genus is and how widely it is distributed across the northern hemisphere. One can find birch growing at both high and low elevations, demanding different soil conditions and preferring varying amounts of sunlight. Many people may also be surprised to hear that the colour of the bark can vary from bight white to almost black, and different shades of pink, orange and red can also be displayed. This, together with the astonishing beauty of the Genus, the important role as a pioneer in many ecological systems and the difficulty in sorting out the taxonomy of the Genus, constitutes the background of this thesis. The thesis is written at the Department of Landscape Development in Alnarp, Sweden with Kenneth Lorentzon, researcher at the Swedish University of Agriculture as a supervisor. The aim of this thesis is to highlight which species and cultivars within the Genus Betula could be appropriate for horticultural use in Sweden.

Denna uppsats strävar efter att ta reda på vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen på gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lärare kan påverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar även lärarnasegen uppfattning av Genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger på ett strukturerat observationsschema, utförda i två olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lärarna. De två olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning är mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dämpad och osynlig ställning. Intervjuernavisar hur Genussystem och regimer kan upprätthållas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lärare..

Syftet med studien är att undersöka hur Genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig Genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

This essay deals with non-normative gender expressions during childhood. I?m using narrative theory and methods to analyze autobiographical narratives. My questions are:What strategies does the non-normative person use to deal with his otherness?Using the methodological analysis tool ?turning point?, where are the turning points in the narratives? Are their any common turning points in the various narratives?Where is the responsibility placed in the narratives for that someone does not fit in by the adults/ staff at the school/kindergarten- on the non-normative person or at the surroundings?The experiences are interpreted through theories and concepts from queer theory and gender theory.

Syfte och frågeställningDenna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur Genus som social konstruktion kan påverka lärares syn på aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Den empiriska studie ger svar på två frågeställningar som utifrån syftet har formulerats för att begränsa detta arbete. Dessa två frågeställningar var; Vilken syn har lärarna på Genus i aktiviteterna inom idrottsämnet i skolan? Samt; Medför idrottslärarnas syn på Genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen?MetodMin fallstudie genomfördes på en skola där jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i ämnet idrott och hälsa.ResultatDe viktigaste resultaten var att lärare har föreställningar om Genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter är mer anpassade för pojkar men andra är mer lämpade för flickor.

Bakgrund: Normer och attityder relaterade till Genus och kön präglar vårt samhälle. Genus skapar förväntningar på människor beroende på deras könstillhörighet. Män och kvinnor och deras egenskaper sätts i samhället som motsatspar med mannen som norm och överordnad kvinnan. Detta återspeglas i sjukvården där manliga arbetsuppgifter, som medicintekniska sådana, ges högre status än traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter såsom kroppsligt omhändertagande. Då sjuksköterskan förväntas vara kvinna skapas förväntningar kring hur sjuksköterskan bör vara och vilka egenskaper hen ska ha.

Denna uppsats undersöker hur Genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..

Lärarens vardag påverkas av Genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller Genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

Sammanfattning. Syftet med examensarbetet är att analysera huruvida ålder påverkar en handledares yrkesroll på arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars ålder är upp till och med 35 år och handledare vars ålder är över 35 år i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrån en handledares ålder med hjälp av olika frågeställningar. Dessa frågeställningar är baserade på arbetsmarknad, arbetssätt, kunskap och kompetens och Genus.

Värdegrundsarbetet i förskolan där Genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i Genusvetenskap samt vilka Genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika Genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka Genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på Genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012.För att besvara frågeställningen nyttjas Genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i Genusvetenskap och består i att Genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella Genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett Genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur Genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett Genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka hur Genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och Genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår.

Denna uppsats är en framtidsstudie där skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger på intervjuer med elever från högstadieskolor på olika orter. Syftet är att försöka besvara fyra olika frågeställningar inom tematiseringarna Genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jämförelse mellan orterna. Orterna, som är Uppsala, Hedemora och Bergshamra, är utvalda för att få en bra storleksfördelning från stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsätt och värderingar.