This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.My results show that schools often use a ?pedagogy of tolerance? while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more ?queer pedagogy?.

This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books.This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis.It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis. The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries..

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér?s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ?skev? ? a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality ? and gulesque theory ? a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl ?, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.

Syftet med denna undersökning var at ta reda på hur sex verksamma förskollärares uppfattar och tolkar genus, samt hur de arbetar med genus i förskolans olika åldersavdelningar. I uppsatsen finns en teoretisk bakgrund som påvisar forskningsresultat gällande undersökningens ämne, genus i förskolan. Undersökningen som gjort är kvalitativ och vi har intervjuat sex verksamma förskollärare. Det som framkom i undersökningen var att förskollärares syn på genus var att ämnet är viktigt med att man hellre vill se till barn som individer och inte arbeta eller behandla dem utifrån pojkar och flickor..

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses.

This is a discourse analysis of three WebPages which topic is sexual information. Our purpose is to examine the WebPages RFSL (The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights), RFSU (The Swedish Association for Sexuality Education) and UMO (Reception for young people) from a queer theoretical perspective and illustrate how they discuss the subjects? gender, sexual preference and sexual limits. Our questions are; what information about gender, sexual preference and sexual limits are presented on the WebPages RFSU, RFSL and UMO, and what similarities and differences can be identified and how can these be analyzed from a queer perspective? Our material was collected from the three WebPages and categorized according to three topics of interest; gender, sexual preference and sexual limits.

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete.

This essay takes a closer look at femininity/masculinity, sexuality and queer time and place in Charlaine Harris? novel Dead Until Dark (2001). The essay?s theoretical framework consists of queer theory and skev theory. Skev is a Swedish word that translates loosely into strange or twisted.

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.

x.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.