In this thesis the positioning of children and adults in the context of children?s rights in SouthAfrica and Sweden are examined. With theoretical terms as children in vulnerability and adults incharge the analysis examines how South Africa and Sweden has been using the UN children?sconvention to empower children and for what consequences in the positioning of children that hasshown. And that adults are positioned as a powerful group with a responsibilty of protectingchildren.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

Arbetet behandlar representationen av genus i läroböcker i spanska avsedda för gymnasienivå. Syftet med följande arbete är att dokumentera och analysera hur dessa läroböcker i spanska på gymnasial nivå representerar genusbegreppet, om läroböcker i spanska tar hänsyn till genusfrågor i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter och vilka genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker även hur lärare förhåller sig till lärobokstexter. Arbetets undersökning baseras på textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att män betraktas som viktigare och har högre status än kvinnor i de analyserade texterna.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framställs och konstrueras i två stycken skönlitterära böcker som är skrivna för barn i åldersgruppen 6-9 år. Som metod har jag använt en diskursanalys vilket är en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framställning av genus även om det görs små avsteg från normerna. Jag ser en risk i att barnen kan påverkas av dessa stereotypa framställningar och att de tvingas in i genusordningen utan att få möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.Karaktärerna i min studie visade upp både feminina och maskulina drag vilket jag tror är ett problem som återfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterära sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktärerna mot ett motsatsschema.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Vårt problemområde är hur genus och kön konstrueras i leken i åldrarna tre till sex år. Syftet med examensarbetet är att få en större insikt i hur barn på tre till sex års ålder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men också lekarnas innehåll. Frågor vi utgått ifrån är: Hur får, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka får huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad händer när pojkar respektive flickor går in i varandras lek? När leker de könsuppdelat och vad kan det bero på? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrågasätter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet påverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på två förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet på de två förskolorna visade sig skilja ganska mycket åt, i den ena barngruppen såg tjejerna och killarna inte på varandra som två enskilda grupper medan på den andra förskolan visade de sig vara väldigt könsuppdelade..

Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter.

I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom.

Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper..

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform.

The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education.This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work.The hypotheses areHypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role indrama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexualmatrix and the outline of the internalized other.Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performativeacts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can bestrengthenedHypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen theheterosexual matrixHypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers canprovide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerantinternalized other.The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and thathypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weakregarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of othermethods in use.Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics tocounteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need tobe linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work..

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.