Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

AbstractTitle: Dragshow on the seven seasNumber of pages: 51 (56 including enclosures)Author: Therése PlastrougiTutor: Ylva EkströmCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: My main purpose with this paper is 1) to study how film as a media can subvert traditional gender constructions and 2) study the character of Elizabeth Swann in the trilogy Pirates of the Caribbean through four dimensions; Gender performance, Class, Desire and Power.Material/Method: My main material is the trilogy Pirates of the Caribbean. I have studied Elizabeth?s character based on semiotic and narratological methods.Main results: Film as a media possesses the full potential to change traditional gender roles, but the full subversion is denied due to the heterosexual matrix. Elizabeth?s character almost completes her subversive journey throughout the trilogy, but since she too is a victim of the heterosexual matrix, a full subversion is not possible.Key words: gender performance, class, desire, power, sex/gender, subversion, narratologic, semiotic, queer, feminism, pirates of the caribbean, intersectionality, parody.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur lärare resonerar om flerspråkighet och hjälp och stöd för de elever som är flerspråkiga i en skola där nästan alla andra elever är enspråkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar på en icke mångkulturell skola. Av de två övriga informanterna, arbetar den ena på en mångkulturell skola och den andra som modersmålslärare på både mångkulturella och icke mångkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie är att de lärare som arbetar på en icke mångkulturell skola, inte är så insatta i vad begreppet flerspråkighet, enligt forskningen, innebär.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Utifrån kategorierna etnicitet, genus, skola och språk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, åtta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser på sin flerspråkighet, vilken inställning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhållande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i årskurs ett, men är uppdelade i två grupper vilka skiljer sig åt vad gäller inställning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat är inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekräftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") är viktig för tjejerna, och att den blir möjlig främst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och Biskopsgården, vilka är så kallade ?multietniska? förortsområden i Göteborg.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett genus- och jämställdhetsperspektiv betonas i läroplanen, varför det låg nära till hands för oss att undersöka hur lärare upplever sitt arbete med genus- och jämställdhet i förskolan. Eftersom jämställdhet mellan könen grundläggs redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll för att jämställdhet ska kunna uppnås. Vi har i vår undersökning utgått från ett intervjumaterial som omfattar åtta förskolor och nio verksamma lärare. Deras svar har vi analyserat och ställt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Vi har utifrån intervjuerna kunnat konstatera att lärare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jämställt, oavsett könstillhörighet och flertalet säger att de utgår från ett individperspektiv.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor.

Denna studie kom till efter att RFSU hade börjat arbeta med frågor om sadomasochism, och efter att Socialstyrelsen tog bort sadomasochism ur sin diagnosmanual. Syftet med studien är att ta reda på vilka diskurser som används när media talar om sadomasochism.Queerteori är det teoretiska fundamentet i studien. Jag utgår även från Michel Foucaults teorier. Min metod är foucauldiansk genealogisk diskursanalys. Analysmaterialet består av 33 tryckta artiklar från svenska dags- och kvällstidningar.Resultatet visar att talet om sadomasochism i media följer olika diskurser.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.