Within this essay a study is made of an LGBTQ-orientated Christian service in Stockholm called Queer Service. The following questions seek to be answered: What reasons does an individual set for his/hers participation in Queer Service? Which aspects of a queer service highlight the participants as important to them?As a method to answer these questions, the author has observed a number of queer church services in autumn of 2012. Moreover communication within the group of the assembly on the social media page Facebook has been followed and five individuals from the Queer Service congregation have been interviewed. As a background to the study, the European religious climate seen from Grace Davies eyes is depicted.  The reader also learns of how the Swedish church has handled questions about homosexuality and bisexuality and what liberation theology is.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

As humans we transfer norms and values, which we are aware or unaware of, to the children near to us. These children embrace them, and the adult´s norms and values become the child's own ones. When a Bible story is going to be transformed into a children?s bible text it goes through shortening and simplification of the story to fit children´s bible edition. The adjustment will be unconscious and conscious choices that change the meaning of the text and the possibility of contextual interpretation.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik ? det vill säga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

Den här studien använder sig av en queerteoretisk utgångspunkt för att försöka reda ut vad som kan sägas om genuskonstruktionen i två välkända religiösa berättelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som återfinns i den hebreiska bibeln. Studien använder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i båda berättelserna att genuset hos både manliga och kvinnliga karaktärer ändrar sig under berättelsens gång, flera gånger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som används i uppsatsen, queerteori, saknar en förståelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en läsning av Ruts bok och Ramayana..

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man.

I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och Låt den rätte komma in analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus.

This paper aims to examine the heteronormativity that is present in John Galsworthy?s The Forsyte Saga. This is achieved by performing a queer reading of the text with the help of Swedish Queer theorists Fanny Ambjörnsson and Tiina Rosenberg. I study the norm and how it is enforced by law, society and family. To get a complete image of the heteronormativity I also need to analyze the gender presented in the saga.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.