Den här studien handlar om olika diskurser kring genitala ingrepp på personer som upplever att de har en annan könsidentitet än den juridiska könstillhörigheten, och vill genomföra en juridisk könsändring. Syftet med uppsatsen var att genom analyser av dessa diskurser försöka förstå hur genitalierna är kopplade till den sociala konstruktionen av kön och genus. Intervjuer har gjorts med personer som finns med i utrednings- och beslutsprocess eller har verkställighetsfunktion som berör de genitala ingreppen. Det har inneburit psykiatriker, kirurger och jurister. Intervjuer har även gjorts med föreningsrepresentanter för transsexuella, före detta transsexuella och transpersoner.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

The purpose of this study was to examine social worker?s own experiences of dealing with gender perspectives in child welfare cases. With a constructionist perspective, this study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social workers were asked to reflect on their work and their methodology, and how it relates to gender perspectives when assessing children and adolescents in child welfare services.The result shows that there is a lack of control and review that children are given a gender neutral treatment. It also shows that there was no explicit protocol for how to take a gender perspective into account when assessing children and adolescents needs of welfare services.

En studie i maskulinitet som det skildras i den pornografiska filmen Pirates..

Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur pedagogen förhåller sig till pojkar och flickor vid matsituationen.Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material.Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer ? däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ?rätt och fel? och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om pedagogerna på en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jämföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker såsom vad genus innebär eftersom det ska ge en bild av begreppet. Därefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus på pedagogernas arbetssätt före den stora förändringen till en mer genusinriktad förskola.  Under metod kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men också hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete är. Jag kommer även att ta upp viss etik såsom att det är viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet går ut på redan från början. Mitt arbete är en kvalitativ undersökning där jag valt observationer som mitt sätt att samla information angående mitt ämne.

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter.