ABSTRACTIdag är bloggar som fenomen stort i Sverige, och många människor både läser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att även många svenska föräldrar bloggar. Den här studien undersökte hur den rådande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginläggen som studerades. Något som undersöktes genom att se hur det rådande synsättet i samhället kring manligt, kvinnligt och föräldraskap framställdes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlägg från en mamma- och en pappablogg, analysen baserades på genusteori.

Arbetet handlar om hur o/medvetna barn på två förskolor är om genus i deras vardagsliv..

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter..

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. Utifrån att allt som vi som individer möter påverkas våra kunskaper, har jag studerat om det fanns något förhållande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgår från en enkätundersökning utförd på fyra klasser i årskurs nio. Eleverna fick besvara frågor om sina lek- media- och resvanor och frågor på natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mål att uppnå i geografi. Analysen av resultatet, med utgångspunkter i beräknandet av chi2-värdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade på att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper.

With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden.To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market.The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method.The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB?s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse. Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening.

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär.

Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger..

sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).

I vilken utsträckning kan yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min undersökning är att granska ett urval läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet utifrån ett intersektionellt perspektiv med särskilt fokus på genus. Frågeställningen lyder: Hur beskrivs män och kvinnor genom bilder och illustrationer i läroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet är en övergripande inriktning för studien då även klass och i viss mån etnicitet uppmärksammas, studien fokuserar dock på genus. Rådande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av läromedel. Den värdegrund som ska råda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.