Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lärare i förskolan ser på sin egen roll gällande barns språkliga utveckling samt i vilken mån förskollärarna anser att inomhusmiljöns utformning kan påverka språkutvecklingen på ett positivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tänker och gör för att erbjuda möjligheter till barns språkliga utveckling. Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i två frågeställningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring språkutveckling i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området.

Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk? För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare.

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner.

Vårt syfte med detta examensarbete är att försöka förstå barns tankar och funderingar kring dator- och tevespel. Utifrån vårt syfte har vi även använt oss av två frågeställningar: Hur ser vår undersökning ut jämfört med Barbro Johanssons och Ulrika Sjöbergs undersökningar och hur ser pojkarnas dator- och tevespelsanvändande ut jämfört med flickornas? Kvalitativa intervjuer genomfördes med barn på två olika skolor i en av Malmö kommuns stadsdelar och omfattade 23 barn i åldrarna åtta till nio år, varav tolv var pojkar och elva var flickor. Vår undersökning har jämförts med två avhandlingar, en skriven av Barbro Johansson och en skriven av Ulrika Sjöberg, som består av undersökningar som genomförts i samma åldersgrupp som vår. Vårt resultat visar på väldigt många likheter mellan undersökningarna men även några skillnader.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

På förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegården blir en betydelsefull faktor för barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt att miljön på förskolegården är stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lärande och utveckling som ligger bakom förskolegårdens utformning och användning. Samt hur en förskolas utegård används av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas ämnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess påverkan på barn.

Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet..

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen iställetför till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att någraav förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärarearbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigtatt ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas..

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..