Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka tankar eleverna hade om könsroller och om det var möjligt att genom olika praktiska övningar och föreläsningar öka deras medvetenhet i ämnet. Undersökningen valde vi att göra i två klasser, i årskurs sju respektive årskurs åtta för att få ett bredare underlag för undersökningen. Vi delade ut två enkäter till eleverna, vecka ett respektive vecka sex, detta för att se vilka tankar de hade om könsroller innan vårt arbete startade och slutligen att ta reda på om deras medvetenhet hade ökat efter slutförandet av arbetet. Vi arbetade, under sex veckor, med eleverna i ämnet könsroller på deras svensklektioner där vi arbetade på olika sätt. Det fick göra olika värderingsövningar och skrivuppgifter, de fick även läsa varsin bok, diskutera i mindre grupper samt att vi hade några korta föreläsningar för eleverna.

En studie om förskolans arbetssätt med genus och jämställdhet.

Studien utgår från ett genusperspektiv och har som syfte att beskriva vilka kunskaper om genus lärarstuderande uppfattar att de fått i sin lärarutbildning och hur man uppfattar att genuskunskaper kan omsättas i praktiken. Jag har intervjuat tre gymnasielärarstuderanden, som läser sista terminen på AU60 på högskolan i Kristianstad. Resultaten från intervjuerna har kategoriserats och mynnat ut i tre teman, genusalibi, genusambivalens och genusförsök. Resultaten visar bland annat på skilda uppfattningar om lärarutbildningen tar upp genus eller inte, vilket kan förstås mot en bakgrund av hur informanterna uppfattar genus. Genuskunskaperna som informanterna fått i sin utbildning har till största delen handlat om att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan, vilket jag bedömer som en icke- könsmedveten pedagogik.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: ?De tar kort på mig när jag var utklädd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I don´t know the reason?Children´s opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansåg därför att det var både intressant och relevant att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med barns grundläggande förståelse av tal.Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i åren F-3 arbetar med barns grundläggande förståelse av tals betydelse och antal när det gäller talen 1 till 10, vilka material och metoder de använder samt hur de följer upp att barnen har befäst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lärarna. Förståelsen samt att utgå från barnens erfarenhetsvärld är det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tänkande, även om det abstrakta är ett mål på längre sikt.

I examensarbetet har vi undersökt vilken betydelse ungdomarna lägger i begreppet ?fjortis?. Frågorna som arbetet har utgått från är: I vilken utsträckning är fjortis en vald eller en tillskriven identitet? Hur beskriver ungdomarna en fjortis? Vilken erfarenhet har ungdomarna av fjortisar? och Vilken kvinnosyn/kvinnoroll representerar fjortisen? Vår empiri består av intervjuer med sju ungdomar i åldern 12-18 år, två bloggares sidor på internet samt en genomgång av fjortisbegreppets användning genom att läsa forum och chattar på internet. De teoretiska utgångspunkterna har varit genus och identitet.

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns intressen och åsikter.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar.

Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur förskollärare uppfattar barns matematikinlärning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollärares uppfattning om den reviderade läroplanens utveckling. Arbetets frågeställningar är följande: ? Hur tänker förskollärarna kring barns lärande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollärarna själva sin dagliga verksamhet med fokus på matematiken? ? Hur uppfattar förskollärarna att den reviderade läroplanen påverkat arbetet med matematik? För att besvara frågeställningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollärare, på tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollärarnas syn på barns lärande gällande matematik ter sig olika och att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig åt.