Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrån genus, där studien hade sin grund i ett genusperspektiv. Frågor vi utgick ifrån var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrån ett genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om genus, kön och jämställdhet? Finns en variation i pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet i relation till skolämnet och i så fall hur uttrycker det sig? Studien bygger på observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika ämnen i årskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jämförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv påverkade deras inställning till genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika.

The aim of this paper is to examine how gender roles are described in two children's books and compare the results against the curriculum Lgr11 's values. The compared books have different aims though one of the analyzed books claimed to go against the gender roles and the other one isn?t. The method of analysis is discourse analysis and deconstruction of the text by using Nikolajeva´s (2004) pattern for stereotype gender descriptions and Kåreland´s (2005) analysis of story actions based on gender representations in children's literature. The analysis of the texts shows that there are differences between how the two books characters are described depending on gender. What emerges is that in one of the books femininity is valued high but instead it lacks equality between the sexes, while in the second book the main characters are described as equal even though the other characters are described in a stereotypical way.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket.

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen.

Uppsatsen är en dokumentstudie av tidskriften Skolledaren från 1970- till 2000-talet. Syftet har varit att uppmärksamma hur frågor om genus har problematiserats och uppmärksammats över tid..

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ?vårdnadsbidraget?. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate ? is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ?vårdnadsbidraget??The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics.

This study in Public Administration uses feminism and historical institutionalism toanalyze a highly debated contemporary policy problem that concerns genderequality in the policy of parental leave. The parental insurance was introduced in1974 with the governmental goal of gender equality. In 1974 only 0,5 percent of thenumber of days of parental benefit was paid to men. Today, 40 years later, the goalremains the same and the numbers of days of parental benefit paid to men are 24,8percent.The debate that has characterized the Swedish policy of parental insurance andspecifically the design of the parental benefit is the debate of freedom of choiceversus quota.Our study focuses on ideas and arguments that influence the policy of parentalbenefit. The study assumes, with basis in the theories of feminism and historicalinstitutionalism, that a policy like parental benefit is slow-moving and that pathdependency has lead to a slow development of gender equality..

The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses existing statistics to examine different units of analysis of Brazil?s religious landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical safety of the citizens in Brazil.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women?s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women?s social orientation.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

The aim of the study has been to examine how young men from Stockholm construct "Masculinity". This has been done by examining what men think is an ?ideal man?, what "makes a man a man", which expectations they meet as men and how the life of a man differs from the life of a woman. This has been examined through three semi-structured group interviews with the total of ten men. The results have been analysed with Raewyn Connells Theory of Masculinities, the idea of ?Doing Gender? by Candace West and Don.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Genus och jämställdhet är områden som finns inskrivet i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Således ligger det i förskolans uppdrag att på ett eller annat sätt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. För att få svar på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, yrkesverksamma på olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att några arbetsområden utkristalliserades, nämligen bemötande, böcker och sånger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.

The main purpose of this paper is to examine how the regulatory environment of ?equality plans" are implemented at the municipal level of decision making in the school environment - in terms of both local politicians, school structures and management by teachers.The paper will present how the implementation theory works in practice by examining two high schools in the Municipality of Norrkoping and see what differences exist in the implementation process of "equality plans" in schools with a variety of high and relatively low immigrant background among students.We will present how it seems from different perspectives. Are teachers today controlled by public professional ethics or personal reasons, where those street level bureaucrats mainly act on feeling depending on the case? And how might this affect the law? Do they in fact understand, or have the knowledge and the willingness to implement?In our study, we are using a comparative case study method with an interview guide. A comparison between the two school´s equality plan have been analyzed where we have developed key differences and similarities that we recognized regarding the subject.The results of the study demonstrate that the context is very crucial to addressing these issues.