Sökresultat:
7399 Uppsatser om Genus (socialt kön) - Sida 48 av 494
Ekonomiska styrsystem och dess pÄverkan pÄ stressorerna krav, kontroll och socialt stöd
Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.
Synen pÄ smÄ barns empatiska förmÄga. En kvalitativ intervjustudie med sex kvinnliga förskollÀrare
Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollÀrare resonerar kring smÄbarns förmÄga att uttrycka empati i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Hur resonerar förskollÀrarna kring smÄ barns förmÄga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollÀrarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmÄga att uttrycka empati?Teori: Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en god empatisk förmÄga utvecklar en bÀttre empatisk förmÄga Àn barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en dÄlig empatisk förmÄga. Genus handlar om hur mÀnniskor agerar i grupper och sociala relationer.
Teorier om socialt liv pÄ offentliga platser : med applicering pÄ Selma Lagerlöfstorg
The undergraduate thesis "Theories on Social Life in Public Places - Applied to Selma Lagerlöf's Torg" consists of two parts: the first part presents theories concerning social life in public places; the second part presents a program for developing Selma Lagerlöf's Torg (a center in a suburb to Gothenburg) into a well-functioning social environment, i.e. a place where the social life has positive consequences on its participants and on society..
Utveckling av en metod för tolkning av juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv
I dokument rörande jÀmstÀlldhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att frÀmja ökad jÀmstÀlldhet dels genom inarbetande av tydliga, innehÄllsmÀssiga genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i frÀmst samtliga programutbildningar men ocksÄ i sÄdana enskilda Àmnen som utgör grunden för fristÄende kurser, dels ocksÄ genom fortsatta riktade satsningar pÄ utbildning med specifik inriktning pÄ kunskap om genus. Genusperspektiv skall sÄledes integreras inom det AffÀrsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan dÄ genusperspektiv tillÀmpas inom Àmnet juridik och framför allt inom det affÀrsjuridiska omrÄdet? Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att besvara denna frÄga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel pÄ hur metoden kan tillÀmpas inom det affÀrsjuridiska omrÄdet. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfÀllen jag fört genusperspektiv pÄ tal, mötts av allt frÄn oförstÄende och skepsis till ren okunskap, men jag har ocksÄ mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.
Kampsport som verktyg inom socialt arbete
Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..
Makt & Genus : en analys av maran, berÀttarna och upptecknarna
In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the ?mara? or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault?s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the ?mara?.
Hur skapas genus i postorderkataloger? : Flickor och pojkar i visuella media
A B S T R A C TP U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues.M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children.
Leder social exkludering till minskad tolerans och mÄr individer med stort behov av tillhörighet sÀmre vid social exkludering?
Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.
Vietnamkriget : En textanalystisk studie om hur svenska dagstidningar skildrade Vietnamkriget
Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.
SOCIAL PLANERING?- en studie av det uttryckta sambandet mellan fysisk utformning och sociala problem i miljonprogramsomrÄden
Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestÀllningar om hur den fysiska miljön
kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ămnet belyses genom att
presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala
livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pÄ nutida uppfattningar om
den kopplingen.
Det nutida perspektivet om uppfattningar hÀmtas frÄn storstadssatsningen.
Propositionen beskriver satsningar riktade att förbÀttra stadsdelar definierade
som socialt utsatta omrÄden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras
genom diskursanalys.
För konkreta exempel anvÀnds Tensta som geografiskt omrÄde. Tensta var ett av
de socialt utsatta omrÄden som skulle förbÀttras inom ramen för
storstadssatsningen.
Skapandet av kön i förskolan
En studie om hur könsnormer kan
reproduceras i förskolan genom sprÄkhandlingar.
Pensionerade Àldre mÀns livssituation pÄ landsbygden : En studie om fyra pensionerade mÀns syn pÄ sitt liv i JÀmtlands lÀn
Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstÄende pensionerad Àldre man pÄ landsbygden i JÀmtlands lÀn. Alla fyra mÀnnen i denna studie har varit gift men Àr nu skild eller Ànkling. TvÄ av dem Àr yngre-Àldre (ca. 65 Är) och de andra Àldre-Àldre (ca. 80 Är).
Genus genom ögat : En innehÄllsanalys av genusrepresentation i populÀr animerad film
Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. UtifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt har jag gjort en innehÄllsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fÄtt genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrÄn ett vardagsperspektiv nÀr jag sjÀlv har sett filmer. Mer konkret gÄr frÄgestÀllningarna ut pÄ att studera hur manliga och kvinnliga karaktÀrer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras pÄ de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.
Sexsfostran: om etnosexuella förestÀllningar och glappet mellan teori och praktik
Studiens huvudsakliga syfte Àr att visa hur "sex Àr rasialiserat och ras Àr sexualiserat" (Nagel 2003) utifrÄn queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt vÀlfÀrdsdokument. Analysen klarlÀgger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet Àr oskiljbara i framstÀllningar som föresprÄkar sexuell hÀlsa i Malmö stad.Metoden Àr genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext dÀr uppfattningar om sexuell hÀlsa och vÀlfÀrdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sÄdan bakgrundsöversikt syftar till att vÀgleda lÀsaren till att fÄ förstÄelse för de lokala utgÄngspunkter som prÀglat studiens och materialets tillkomst..
Genus och kön i barnprogram : Semiotiska analyser av hur genus och ko?n framsta?lls i sex olika barnprogram pa? Barnkanalen
Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.