Den höga graden av inflyttning till städer idag, med en hög efterfrågan på mark i centrala lägen, bidrar till att priset på ett liv i staden ökar. En effekt av det är att nedgångna stadsdelar tas över av en samhällsklass med en bättre ekonomi än de ursprungliga invånarna. Fenomenet kallas Gentrifiering och kan ses i området Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gått från ruffig till trendig. Syftet med det här arbetet är att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av Gentrifiering från ett näringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades småföretagare baserat på hur länge de verkat på platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika åsikter om Gentrifiering i allmänhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring Gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrån ett urval av artiklar från tryck-media både i Tyskland och utomlands. De frågor som ställts är: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skäl? Hur har dessa utvecklats genom tiden från Berlinmurens fall? Hur framställs Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehållsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gång upptäcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla på fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och återföreningen har påverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media på senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptäckts i innehållet mellan de tyska och de utländska artiklarna.

Uppsatsen är ett försök att applicera kulturvetenskaplig teori på en kontemporär subkultur. På så sätt kan den avkodas och dess kopplingar till samhällstendenser kan belysas. Tesen är att hipsterismen innehåller element som utmanar sättet vi vanligtvis tolkar och förstår ungdomskulturer på. Vidare visar forskningen att hipsterismen är ett resultat av nästan 40 år av nyliberal kapitalistisk utveckling, kombinerat med Gentrifiering, konsumtionsvanor, kulturellt kapital och subkultur..

Social mixing går ut på att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ?ghetton? utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-västliga? härkomst samt kriminalitet.

The residential area Pennygången in Gothenburg is planned to be restored in a very expensiveway. As a consequence the rents will increase dramatically and about 80% of the peopleliving there today will have to move. Excisting social networks might be disrupted.The aim of this project is to illustrate a part of the present social network at Pennygången inthe form of a photobook.I have photographed 12 families in their homes. These families know each other in 36different ways. The final photobook illustrates all these friendships by presenting the familiesknowing each other in pairs..

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

The purpose of this thesis is to discuss how agents create their culture outside of their ?own? fields.What does this way of creating a culture mean for groups already existing on the field? Who ownsthe power to construct their own subject positions? Through a discourse analysis, I analyse thesequestions through articles and interviews treating two cultural fields which I call ?The hip Berlin?and ?Swedish hip hop culture?. I argue that, depending on a persons priviliges, one owns the powernot only to construct subject positions of ones own, but also for persons with less privileges in theexisting hegonomy of society..

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet Gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa Gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, Gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring Gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.