Abstrakt Klämning mellan dörrblad och dörrkarm är en frekvent förekommande olyckstyp som drabbar såväl barn som vuxna i alla åldrar. I Genomsnitt drabbas var fjärde svensk någon gång under sin livstid av så pass allvarliga skador till följd av klämning i dörr, att sjukhusvård krävs. Som regel är det handens fingrar som skadas. På marknaden finns ett stort utbud av tekniska lösningar som i någon mån syftar till att förhindra klämskador i kontakt med dörrar. Dock är de flesta av dessa lösningar utformade för dörrens gångjärnssida.

Ortolansparven (Emberhiza hortulana Linnaeus) är en fågelart som finns över stora delar av Europa i olika öppna biotoper, främst jordbruksmark. Den har minskat dramatiskt i Europa de senaste 30 åren och är en av de fågelarter vars population minskar snabbast. Även i Sverige ses denna förändring och populationen har minskat med cirka 80 % sedan 1975. I Sverige finns arten numera främst på hyggen i Norrland. Trots att huvuddelen av den svenska populationen lever på just hyggen, så är det ett ganska outforskat område och man vet ytterst lite om vilka faktorer som är viktiga för ortolansparvar på hyggen.

Abstrakt Klämning mellan dörrblad och dörrkarm är en frekvent förekommande olyckstyp som drabbar såväl barn som vuxna i alla åldrar. I Genomsnitt drabbas var fjärde svensk någon gång under sin livstid av så pass allvarliga skador till följd av klämning i dörr, att sjukhusvård krävs. Som regel är det handens fingrar som skadas. På marknaden finns ett stort utbud av tekniska lösningar som i någon mån syftar till att förhindra klämskador i kontakt med dörrar. Dock är de flesta av dessa lösningar utformade för dörrens gångjärnssida. För dörrbladets låssida existerar inget klämskydd som kan göra anspråk på att vara heltäckande.

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i Genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Det inträffar ett ökande antal bränder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbränder i Genomsnitt tre gånger varje vecka. De flesta av dessa bränder uppstår i bussens motorrum. Att installera ett väl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet är därför en viktig säkerhetshöjande åtgärd. För närvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvärdera brandsläckningssläcksystem i bussar.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i Genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade år 2001 ? 2002 i projektet ?Klimat.nu ? Den stora miljöutmaningen?, ett webbaserat verktyg för att upplysa och vägleda individen i klimatfrågan. Verktygets syfte är att kvantifiera fossila koldioxidutsläpp som en konsekvens av individens energikonsumtion; hushållsel, drivmedel m.m. Syftet är även att individen ges råd om hur man minskar CO2-utsläpp genom att förändra sitt leverne. IVL Svenska Miljöinstitutet vill utöka beräkningsverktygets innehåll till att även omfatta konsumentvaror.

Könsskillnader i vården var ett sedan tidigare välkänt fenomen, exempelvis sökte kvinnor vård, sjukskrevs och rökte mer än vad männen gjorde i tidigare publicerade rapporter. Hur jämställdheten såg ut på Kommunhälsan i Kalmar kommun i det dagliga patientarbetet var den frågeställning som skulle besvaras med detta projekt. Hypotesen var att det fanns könsskillnader i omhändertagandet på Kommunhälsan men omfattningen var okänd. Projektet skulle klargöra om det fanns områden som krävde mer noggrann genomgång och eventuella åtgärder.Kommunhälsan hade år 2008 5 825 individer ansluta där kommunens förvaltningar bidrog med 4 799 individer och de externa bolagen med 1 026 individer. Könsfördelningen på kommunens förvaltningar var 79 % kvinnor och 21 % män samt på de externa bolagen var 52 % kvinnor och 48 % män.För det första undersöktes kontaktmönstret med Kommunhälsan genom att telefonkontakterna med företagssjuksköterskorna registrerades.

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, är ei skrivande stund ett mycket omdebatterat ämne. Trots rådande rekommendation om kastration från sex månaders ålder förekommer en ökande efterfrågan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrån vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra på avelsmaterialet samt fastställa om eventuella djurskyddsmässiga fördelar vid tidig kastration kan underlätta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkäter som sändes ut till uppfödare, katthem och veterinärer.

Jordens klimat är under förändring. Till år 2100 förväntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i Genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror på att våra vintrar kommer att bli mycket mildare. Förutsättningarna för framtidens träd kommer inte att vara densamma som idag vilket kräver insikten om att traditionella trädval och gamla vanor behöver brytas då bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag är förskonade ifrån kan drabba våra gatuträd. I Sverige har vi idag låg artrikedom bland våra gatuträd jämfört med många andra europeiska länder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas träd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebär varmare somrar, fler och intensivare värmeböljor samt förändringar i nederbörd att dagens gatuträd kan dö i brist på klimatanpassning. En gatumiljö ställer särskilda krav på träden såsom torktålighet, salttålighet, motståndskraft mot utsläpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvärde. Med klimatförändringarna i åtanke bör framtidens val av trädarter klara av varmare temperaturer och extremare väder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lämpa sig för de nya förhållandena.

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden. Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

SUMMARY By altering the longitudinal slopes of the cubicle floors the drainage could be improved. If the altered slopes also position the cows further back in the cubicles the effect could be cleaner lying surfaces. In result this would lead to lower labour requirements, cleaner cows, cleaner udders and a minimization of the risks of mastitis. However, if the altered slopes lead to that the cows position themselves more diagonally in the cubicles the positive effects could be reduced. The altered slopes could even have a negative influence on the animals? natural lying behaviour.

Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §).