Sökresultat:
566 Uppsatser om Genomsnitt - Sida 21 av 38
Vad styr vindkraftens utvecklingsmönster i Sverige? En ekonometrisk studie med lokal karaktär
Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.
Undantag från skatteplikt för omsättning av vissa interna tjänster som tillhandahålls av fristående grupper : en redogörelse över tolkning och tillämpning av artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet och dess implementering i mervärdesskattelagen
Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.
Återgång till tävling efter bukkirurgi vid kolik : en studie av travhästar vilka genomgått bukkirurgi vid Hästkliniken-UDS 2007-2011
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur travhästar vilka behandlats kirurgiskt vid kolik på UDS 2007-2011 återgår till tävling samt att utvärdera om detta går att göra med hjälp av den omfattande tävlingsdatabas för svenska travhästar som finns tillgänglig på www.travsport.se. Hästarna till studien har identifierats ur journalsystemet som används på Hästkliniken UDS.
För de hästar som stämde in på uppsatta kriterier för deltagande i studien valdes även en representativ kontrollgrupp av hästar ut, utformad att vara så lika den opererade gruppen som möjligt vid tidpunkten precis före operationen. De båda grupperna har sedan jämförts med avseende på prestation. Statistik på antal starter, insprungna pengar per start och totalt insprungna pengar har för alla hästar inhämtats ur tävlingsdatabasen. Totalt ingår sex opererade och 12 kontrollhästar i studien, av de sex opererade har fem startat under uppföljningsperioden och alla referenshästar har startat.
Nyttigt och Gott! Kunskaper kring och konsumtion av frukt och grönsaker bland tre yrkesgrupper
Nordiska (och svenska) näringsrekommendationer rekommenderar att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är den mängd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Utländska och svenska studier visar att svenska folket äter för lite frukt och grönsaker i förhållande till rekommendationerna.Studiens syfte är att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslärare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet är också att studera om dessa grupper använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att äta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt på hälsan? Använder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkätundersökning.
Utvärdering av ett koncept för behandling av övervikt
BakgrundÖvervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Med hittillsvarande forskning som grund satte vi samman ett koncept för viktminskning i grupp med tonvikt på livsstilsförändringar i små steg för att därigenom skapa grund för en bestående viktnedgång. En förutsättning var att antalet gruppsammankomster skulle vara litet.SyfteSyftet var att utvärdera vårt koncept för viktminskning. Förutom viktnedgång ville vi se om kolesterolvärde, blodtryck eller blodsockervärde påverkades.Undersökt grupp och metodVi ville ha en motiverad grupp på ca 10 personer för en studietid på 12 månader. Gruppen valdes ut genom att hela personalen på ett företag genomgick hälsokontroll och de som hade BMI på minst 30 erbjöds delta.
Självuppvärmande flervåningshus
I samhället Glumslöv, som ligger i Skåne, har en ny typ av radhus byggts, som kallas
för självuppvärmande hus, beroende på att det inte finns något konventionellt
värmesystem i huset. Det traditionella uppvärmningssystemet har istället ersatts med en
luft/luft-värmeväxlare i kombination med ett värmebatteri om 900 W och extra
välisolerade konstruktioner. Idag finns det bara en- och tvåplanshus som fungerar som
självuppvärmande bostäder och i takt med att det byggs många nya flerbostadshus i
landet, så kommer också behovet att försöka minimera energikostnaderna att öka.
I vårt arbete har vi för första gången testat självuppvärmande konstruktioner för ett
fyravåningshus. Husen har designats för ett projekt i Malmö som kallas Hammars park.
Parken ligger i Sibbarp, som är ett område beläget i Limhamn precis vid
Öresundsbrofästet. Området består av sammanlagt 21 hus med totalt 240 lägenheter.
Husen har konstruerats och dimensionerats för att huset ska ha ett bra inneklimat och
klara av en lång tidsperiod med ett minimum av underhåll.
Enligt vår IDA databeräkning kommer värmeenergibehovet i en tvårumslägenhet att
vara ca 350 kWh/år, och för en fyrarumslägenhet 950 kWh/år.
Avtalad lösenrätt till fast egendom : en komparativ studie av möjligheterna att avtala om lösenrätt till äganderätten till fast egendom i Sverige och Norge
Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.
Att värdera medarbetare med Konradvariabler : Humankapitalet i årsredovisningar inom den svenska verkstadsindustrin före och efter finanskrisen 2008
Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.
Studie av sömnvanor/störningar som faktor vid psykiska problem hos ungdomar mellan 13 - 17 år
Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla åldersgrupper i samhället, och att den största ökningen återfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt på barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohälsa. Det kan därför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen.24h samhället är här för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förändringar av sociala mönster. Den förändringen verkar i större utsträckning påverka barn och ungdomar än de äldre.Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av sömnbesvär hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utsträckning vården uppmärksammar problemet.En av författaren genomförd enkätundersökning pekar på att sömnproblemen är väl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I Genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara två av ungdomarna inte upplever några sömnproblem alls.En jämförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder på att sömnstörningar sällan bedöms som så allvarliga att de kräver åtgärder.Författaren drar slutsatsen att det växande problemet med sömnstörningar inte uppmärksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård i den utsträckning som är nödvändigt.
Köttkonsumtionens miljöpåverkan
Det största miljöproblemet i världen idag är de omskrivna klimatförändringarna. Boskapssektorn bidrar till mer utsläpp av växthusgaser än transportssektorn. En ko släpper ut ungefär 100 kilo metan per år som är en tjugo gånger starkare växthusgas än koldioxid. Detta innebär ungefär lika mycket som en bil som går tusen mil på ett år släpper ut. I Sverige äter vi i Genomsnitt 80 kilo kött per person och år.
Vad gör vi nu? : Föräldraskapets inverkan på kvinnors och mäns tid i betalt arbete.
I denna studie är syftet att undersöka om och i så fall hur män och kvinnors betalda arbetstid påverkas av att bli föräldrar i Sverige. Med hjälp av en kvantitativ ansats studeras faktorer som kan avgöra hur mycket män och kvinnor förvärvsarbetar i samband med föräldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjälp av personernas föräldrastatus, vilket innebär yngsta barnets ålder samt antal barn. Vi justerar även för civilstånd, utbildningsnivå och sektor. Denna tvärsnittsstudie är baserad på den senaste datainsamlingen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, som är en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning.
Att värdera medarbetare med Konradvariabler - Humankapitalet i årsredovisningar inom den svenska verkstadsindustrin före och efter finanskrisen 2008
Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska
industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i
faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag,
trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse
borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin
kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade
Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital.
Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln
produktivitet.
Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har
minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta
Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett
starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två
Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de
enskilda undersökningsobjekten.
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i Genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Nytt maskinkoncept för framtida biomassaskörd i konfliktbestånd : en systemanalys
Behovet av skogsbränslen har ökat i takt med en ökad efterfrågan av förnyelsebara energikällor, samtidigt som andelen skogar med ett omedelbart röjningsbehov stigit. Det har lett till att innovatörer letar efter nya system för skörd av biomassa i dessa bestånd.
Syftet med denna studie var att modellera och analysera ett maskinsystem som är under utveckling för skörd av biomassa i klena förstagallringar. Maskinsystemet ska fälla, aptera och bunta träddelar i bestånden.
Skördaren som utgör basen för konceptmaskinen är den fyrhjuliga modellen av Komatsu 901TX.1. På basenheten kommer det att monteras en helautomatiserad extrakran/leveranskran. Leveranskranen står för transporten av det skördade virket från skördaraggregatet till en helautomatiserad buntningsenhet.
Resultatet som redovisas i rapporten har tagits fram genom simuleringar i simuleringsprogrammet Arena 5.0.
Studenters inställning till och inköpsmotiv för ekologiska livsmedel : Kvantitativ undersökning bland studenter på Uppsala universitet
Bakgrund: Många har en positiv inställning till ekologiska livsmedel men det avspeglas inte i inköpsfrekvensen av ekologiska livsmedel, utan andra inköpskriterium är viktigare för konsumenterna. Då utbudet på den ekologiska livsmedelsmarknaden ökar för varje år och för att marknaden ska kunna fortsätta växa med framgång är det viktigt för marknadens aktörer att veta vilka konsumenter som köper vad och varför när det kommer till ekologiska livsmedel.Syfte: Syftet är att undersöka i vilken utsträckning studenter köper ekologiska livsmedel. Uppsatsen ämnar även undersöka studenters inställning till och inköpsmotiv för ekologiska livsmedel.Metod: En enkätundersökning genomfördes bland studenter på Uppsala universitet. Totalt deltog 126 studenter i undersökningen.Resultat: Viktigaste inköpskriterierna för livsmedel är att det ser fräscht ut, är producerat i Sverige, har god smak och har lågt pris. Ekologiskt producerat är inte det viktigaste inköpskriteriet för något livsmedel.