Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.

Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat..

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

Denna uppsats bygger på ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, där kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och därmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem småföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstående syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkelträffar, nämligen att genom samverkan lösa det avsättningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen är att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försäljning. Företagens problem med att få avsättning för sina produkter med bättre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrävande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill säga resurskrävande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Sysselsättningen i den svenska landsbygden har minskat avsevärt sedan 1900-talets början. Den senaste tidens ökning av importmat tvingar mjölk- och köttproducenter att hitta andra verksamhetsområden att tjäna pengar på. I takt med samhällsutvecklingen har kraven ökat för bland annat närproducerade livsmedel. Landsbygdsföretagarna i Norrbotten är duktiga jordbrukare men har generellt begränsade kunskaper hur företag ska drivas. Lantbrukarnas Riksförbund startade för tre år sedan ett projekt i syfte att hjälpa jordbrukarna bli bättre företagare.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Avståndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda på vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta är något som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkät med blandade frågor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgränsning valde jag att undersöka lärarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning når ut till många människor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte två universitet och en högskola för att göra undersökningen, nämligen Göteborgs universitet,Högskolan Väst i Vänersborg och Karlstads universitet.

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.Teori: ?Green Marketing Activities at the Three Levels? har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hålla ut?, kan detta leda till sämre prestation.

This report is the result of a project in the course Independent Projekt in Molecular Biotechnology at Uppsala University during the spring of 2014. The foremost purpose of the course is to give students the opportunity to carry through exstensive work in a project environment. This project was formed based on a comission from the biotechnology company SweTree Technologies, and the goal has been to compose a summary of the different techniques and methods that exist in the field of mass propagation of trees through the method of somatic embryogenesis.The project group has obtained information about the area mainly throgh reading patents, trying to find key components and bottlenecks in other companies? somatic embryogenesis technologies. This paper is divided into different sections, containing the patents of the automation of different steps in the process.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad svenska dagligvaruhandelsföretag har för Corporate social responsibility - profiler i dagsläget. Vidare ämnade vi undersöka hur företagen har valt att kommunicera ut dessa profiler men också om de lyckas kommunicera ut dessa till sina konsumenter. I vår metod valde vi att lägga tyngdpunkten på en kvantitativ undersökning då detta tedde sig mest användbart. Denna bestod av en enkät som ifylldes av livsmedelskonsumenter. Dock genomfördes även en mindre kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer med de berörda företagen.

BAKGRUND: Idag äter många på ett sätt som inte är fördelaktigt för hälsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag är kroniska välfärdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i väst-världen. Livsmedelsverkets kostråd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrän-sad utsträckning. Två tredjedelar äter mindre fisk och skaldjur än kostråden säger och allra minst äter de mellan 18 och 30 år.SYFTE: Ta reda på varför unga vuxna äter så lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna påverka dem att äta mer.METOD: En enkätundersökning med 92 deltagare; kvinnor och män mellan 18 och 30 år med låg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den främsta orsaken till den låga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svårigheter att tillreda dessa livsmedel men också att många inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana från barndomen att äta fisk och skaldjur visade sig också vara betydande orsaker.