Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet islam och demokrati. Studien är kvantitativ och innehåller 154 länder. För att närmare analysera dessa har vi använt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys är att vi inte med säkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska ländernas demokratiska tillkortakommanden. Däremot har variablerna arabisk kultur, råvaruberoende, militärutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.Utifrån detta har vi velat spåra de kausala mekanismerna i förhållandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militärutgifter och det civila samhället är tänkbara mellanliggande variabler. Dessa är specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gällande för den muslimska kulturen.

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansiktenSammanfattningDetta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll..

Complex Vertebral Malformation (CVM) is an autosomal recessive inherited defect in the Holstein breed. The defect has lead to structurally malformed calves and losses of pregnancies. To determine the effect of CVM on fertility in the Swedish Holstein Breed 375 Holstein bulls used in breeding by Svensk Avel and Skånesemin were assigned to this study. 228 bulls matched the criteria of birth year, 1995-1999, > 75 inseminations and a known CVM-status. Of the total 228 bulls 53 of them were CVM-carriers and 175 were non-carriers. The SAS-programme was used to determine the effects of CVM-status, the bull?s father and birth year on Non-return rates (NRR) for 28, 56 and 168 days.

Det finns idag fyra mekanismer beskrivna för avstötning av xenotransplantat. Dessa är hyperakut avstötning, akut humoral xenotransplantat avstötning, akut cellulär xenotransplantat avstötning och kronisk avstötning. Hyperakut avstötning medieras av naturliga xenoreaktiva antikroppar, vilka främst är riktade mot antigenet ?-Gal på svinceller och aktiverar komplement systemet (den klassiska vägen). Akut humoral xenotransplantat avstötning medieras också av xenoreaktiva IgM och IgG, som verkar skada xenotransplantatet bland annat genom aktivering av komplementsystemet och endotelceller.

Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Slinger är en neurologisk defekt hos det gotländska russet och orsakar en rubbning i koordinationen av muskelrörelser (ataxi) härrörande från en underutveckling av lillhjärnan. Liknande fall av defekten har observerats hos arabhästar men under benämningen cerebellär abiotrofi (CA). Denna defekt uppstår likartat slinger genom degenerering av purkinjeceller i lillhjärnan och ger ataxiska symtom som följd. Nyligen har man upptäckt en kandidatgen för CA hos arabhästar och på denna utformat ett DNA-test som blivit kommersiellt tillgängligt. I den här litteraturstudien jämförs de två defekterna och dess eventuella samband för att på så sätt studera möjligheterna till att eliminera defekten slinger hos russ.

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansiktenSammanfattningDetta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Valdeltagandet bland förstagångsväljare har i Sverige och många andra västeuropeiskaländer sedan 70-talet och framåt stagnerat. Samtidigt har det post-industriella samhälletoch dess värden fått en allt viktigare plats jämfört med mer traditionella värderingar. Jagvill undersöka huruvida det ökande gapet i valdeltagandegrad från valet 1973 och framåtmellan förstagångsväljare och resten av valmannakåren beror på en ökad grad av postindustriellavärden bland förstagångsväljarna. Detta görs genom statistisk analys avmaterialet Svensk valundersökning under åren 1973 och 2006 distribuerade av Svensknationell datatjänst (SND). Det finns en tydlig tendens att post-industriella värden i högreutsträckning har internaliserats bland förstagångsväljarna över tid.

Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar.

Uppstallning och hantering av svin på slakteri är viktiga faktorer som påverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna är uppstallade och temperaturen i stallarna är viktiga faktorer som får konsekvenser för såväl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anläggningar i dagsläget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande påverkan på den mängd kött som måste otjänligförklaras på grund av undermålig köttkvalitet. Temperament och kön har också betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivå kan leda till att grisarna slåss och därför får skador.