Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna någonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. Ungefär 10 % av denna sträcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, där de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefär 10-15 meter, beroende på spelarens accelerationsförmåga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmåga både bilateralt och unilateralt. Dock är det få studier som följt förloppet från start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och få studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktionBakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat.

Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Ridhästar når sina bästa tävlingsprestationer när de är 10-15 år vilket gör att en lång livslängd är önskvärd för att få ut så mycket som möjligt av individen. Det är därför viktigt med bättre förståelse för varför hästar slås ut och för vad som kan indikera hur lång livslängden kommer att bli. Medellivslängden hos den Svenska varmblodiga ridhästen (SWB) har man beräknat till 18 år hos ston och 15 år hos hingstar och valacker. Hos den kallblodiga hästen är medellivslängden istället 18 år för valacker och 16 år för ston. Om man tittar på den andel av SWB som deltagit i kvalitetstävlan så var sannolikheten att överleva 14 års ålder 72 % hos ston respektive 51 % hos valacker och hingstar. Jämför man det med kallbloden så ligger sannolikheten för hingstarna och valackerna på 69 % och för stona på 62 %. Den vanligaste orsaken till utslagning hos SWB har visat sig vara sjukdomar och skador i rörelseapparaten (55 %).

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags? och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

SYFTE: Syftet med detta arbete är att undersöka det eventuella sambandet mellan de utvalda ländernas ränteförändringar och ränteförändringar i Sverige. Vi undersöker även om det går att påvisa om något eller några av ländernas räntor påverkar räntorna i Sverige. Vidare är syftet att ta reda på vilken inverkan de utvalda EMU-länderna har på den svenska räntan. Vi undersöker även hur volatiliteten ser ut för ränteförändringarna i de olika länderna jämfört med ränteförändringarna i Sverige. METOD: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ metod med komparativ design.

Bakgrund: Unilateral benträning är ett relativt outforskat område inom träningsvetenskapen. Traditionellt genomförs fysträning för intermittenta idrotter bilateralt, trots att idrottens rörelser sker unilateralt. Det finns många studier som behandlar samband mellan agility och effektutveckling, men få som har undersökt skillnaden mellan unilateral och bilateral effektutveckling sett till agility.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om unilateral effektutveckling har en starkare korrelation med agility än vad bilateral effektutveckling och agility har hos kvinnliga fotbollsspelare i division 2.Metod: Kvinnliga fotbollsspelare (n=13, ålder 23 ± 4 år) utförde vertikalhopp med tilläggsbelastning på båda benen, vänster ben och höger ben på 20 kg, 30 kg, 40 kg samt för båda benen på 50 kg och T-test och Pro agility test. Effektutveckling i förhållande till kroppsvikten på båda benen (PBbw), vänster ben (PVbw) och höger ben (PHbw) analyserades och korrelerades sedan mot T-test (Ttest) och Pro agility test (Proagility).Resultat: Signifikanta korrelationer hittades mellan agility och både vänster unilateral (PVbw-Ttest, r = -0,578) och bilateral (PBbw-Ttest, r = -0,741; PBbw-Proagility, r = -0,555) effektutveckling, där korrelationen bilateralt var starkast. Ingen signifikant korrelation hittades mellan höger ben och agility.Konklusion: Bilateral effektutveckling hade en starkare korrelation med agility än vad unilateral effektutveckling och agility hade hos kvinnliga fotbollsspelare i division 2..

Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knäböj på två ben och sprintkapacitet rakt fram på varierande distanser men inte på sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier är dock att styrketesterna endast utförts på två ben.Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan maximal styrka i enbensknäböj i smith-maskin och sprintförmågan i löpningar, både rakt fram och med riktningsförändringar.Testgruppen bestod av 19 män (23,9 ± 2,5 år) med regelbunden träningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes på 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförändringar. Enbensknäböj i smith-maskin genomfördes med stången på axlarna och ett djup på 110 grader vinkel mellan femur och tibia.Resultaten av studien visade på signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknäböj och sprintkapaciteten på 5 och 10 meter samt i agility. När den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility.

Omkring 10-20 % av personer med lumbalt diskbråck opereras. Operationen syftar främst till att behandla utstrålande smärta i nedre extremiteter. Beteenderelaterade faktorer kan påverka smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd och viss forskning finns om hur resultatet av diskbråcksoperation påverkas av olika biopsykosociala faktorer.Syftet med denna studie var att undersöka hur smärtintensitet var associerat till vissa beteenderelaterade faktorer före och två år efter lumbal diskbråcksoperation, samt om dessa faktorer preoperativt kan predicera smärta efter diskbråcksoperation. Studien är en longitudinell deskriptiv kohortstudie där associationer analyseras. Data samlades in med en enkät före och efter operationen.Preoperativt besvarade 59 personer enkäten, två år senare upplevde 20 personer ingen smärta och besvarade därför inte de beteenderelaterade frågorna.