F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar är mycket stor i växtriket, särskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan växters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionära och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domänstruktur och interagerar både direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillväxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt på R-gener, något som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos många patogen-växtsystem formar det evolutionära utvecklingsmönstret av R-gener.

Polydaktyli är en medfödd missbildning där en individ får en eller flera falanger mer än vad som är normalt hos arten. Defekten uppkommer under den embryonala utvecklingen och är sporadiskt förekommande hos häst. Hos människa tillhör den däremot en av de vanligaste hand- och fot- relaterade missbildningarna. Idag är kunskapen begränsad rörande den genetiska bakgrunden till polydaktyli hos häst. Forskningen om de genetiska faktorer som orsakar polydaktyli hos andra djurslag som t.ex.

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

I dagens utveckling av robotkontrollers så finner vi olika synsätt på hur vi ska angripa problemen som en robot ställs inför. Det här arbetet koncentrerar sig på artificiella neurala nät (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker på en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.Rapporten kan ses som en fortsättning på Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som används består i att utveckla ett kontrollsystem för en skräpsamlande robot. Detta arbete baseras på experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras på Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna påverkas av interna och återkopplade noder.Resultaten visar på att en spontan modularitet inte tycks påverkas positivt av återkopplade eller interna noder..

Människors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur är det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullständigt ologiska och oförväntade medans andra val och beslut kan man nästan säga är förutsägbara? Vad är det jag känner igen och inte känner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller är det för att jag är från en annan kultur med andra värderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhållande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vår närvaro rörande varför vi gör våra val och beslut har länge för mig känts som ett distanserat och främmande sätt att se mänskligheten. Därför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i ämnet genom att titta på och jämföra några av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och där hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag väljer som jag gör och du väljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför våra val? Är det samhället och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

Litteraturstudien har som mål att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) är för något, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen är drabbade av sjukdomen som ofta innebär klåda och lidande för hunden är det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriären är områden som behandlas i studien och är faktorer som direkt eller indirekt påverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet är av stor vikt för förståelsen kring CAD vilket är viktigt för att hitta bra behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region påträffats innehållande potentiella regulatoriska mutationer på genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska Schäferhundar.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data från pågående tillfälle 5inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av bådegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade på högre nivåer avmanipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister irädslobetingelser..

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

Linjär beskrivning är en metod för att på ett objektivt och standardiserat sätt beskriva hästens egenskaper ur ett biologiskt perspektiv. Linjär beskrivning har använts länge inom framförallt mjölkkoaveln, men det är först på senare tid som intresset för metoden har ökat inom många avelsförbund för varmblodshästar. I det svenska avelsförbundet SWB infördes linjär beskrivning på treårstest år 2013 och syftet är att beskrivningen ska fungera som ett komplement till den traditionella poängbedömningen. I denna studie har linjära protokoll från 987 hästar visade på treårstest analyserats. Syftet var att undersöka hur resultaten kan användas i avelsarbetet och hur den linjära beskrivningen kan förbättras.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Syftet med arbetet är att simulera tävlingar på medeldistans mellan löpare med en strategi att vinna och undvika muskeltrötthet. Löparna ses som agenter vars strategi realiseras med ett artificiellt neuronnät (ANN) som med sensorer, avstånd till mål och agentens trötthet beräknar bidragande kraft och styrriktning. Agentens ANN tränas med en belöningsbaserad inlärning baserad på genetiska algoritmer och trötthetsalgoritmen är en uppskattning av hur mjölksyra påverkar muskeltrötthet.Resultaten visar att av alla agenter som utvecklats för tävling mot klockan i s.k. time trial har alla haft samma strategi och hittat samma ideala kraft för att minimera tiden. Utvecklingen av agenter för simulation av flera agenter samtidigt har varit mer komplicerad eftersom agenterna påverkar varandra och agenternas strategi har varit olika.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.