Forskning med hjälp av mikroskopi har med tiden ställt merspecialicerade krav på utrustning som används. Utrustningenhar blivit mer bättre men samtidigt också dyrare. Enhög kostnad innebär att avancerad mikroskopi inte kan användassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas på så sätt förberedas för framtidensforskning genom att använda gårdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan användasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvändas som komplement, eller möjligtvis ersättning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de två metodernaFLIP och FRAP.

Det gåratt patentera gener och delsekvenser av gener i Sverige. Reglerna som rör patentering av gener finns i EG:s bioteknikdirektiv, i den svenska patentlagen och i patentkungörelsen. Ett patent på en gen innebär att patenthavaren får en ensamrätt till att kommersiellt använda genen, eller delsekvensen av genen, den produkt den kodar för, eller förfarandet för att få fram och tillverka produkten. Det finns begränsningar för vilka gener, delsekvenser av gener och genetiska förfarande som får patenteras. Uppsatsen behandlar vidare frågan om skillnader mellan klassiska patent och patent på gener, och delsekvenser av gener.

Svansbitning är ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner.

Det är, enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lärarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvärdera undervisningsmålen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte även om lärarnas inställning till och undervisning i multiplikation påverkade elevernas kunskaper.Med utgångspunkt från gällande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda färdigheter i, och förståelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade några viktiga aspekter i lärandeprocessen; grundläggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlärning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematikspråk samt motivation. Vi fann att lärarna arbetade på ett traditionellt sätt och att de hade ambitioner till förändring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. Några bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lärarnas inställning till och undervisning i multiplikation var svåra att finna.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökar i Sverige och stora delar av världen. Många faktorer bidrar till övervikt och fetma, bland annat genetiska faktorer, ett ökat intag av näringsfattig kost med ett högt energiinnehåll samt minskad mängd fysisk aktivitet. Syfte: Att ta reda på vilken effekt olika former av fysisk aktivitet har avseende viktreducering hos personer med övervikt och fetma. Metod: Sökning av artiklar som behandlar fysisk aktivitet avseende viktreducering vid övervikt och fetma, publicerade från 1996 och framåt, i databaserna Pubmed, Pedro, Cochrane, Cinahl och AMED. Totalt 16 studier granskades och kvalitetsvärderades.

En säker informationskanal med hög överföringskvalitet krävs i dessa dagar när informationsöverföringen ökar för varje år som går. Det finns olika sätt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet är av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstå kan detekteras och även korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori.Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera några vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon.

Forskning med hjälp av mikroskopi har med tiden ställt merspecialicerade krav på utrustning som används. Utrustningenhar blivit mer bättre men samtidigt också dyrare. Enhög kostnad innebär att avancerad mikroskopi inte kan användassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas på så sätt förberedas för framtidensforskning genom att använda gårdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan användasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvändas som komplement, eller möjligtvis ersättning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de två metodernaFLIP och FRAP.

Skuggor är centrala för hur människan uppfattar världen. Inom datorspel och andra interaktiva 3D-applikationer är det viktigt att underlätta förståelsen av scenen och det finns även ofta en stark vilja att skapa realistiska miljöer. Detta samt att skuggsättning är en komplicerad och prestandakrävande operation gör det till ett viktigt område inom realtidsgrafik. Vi undersöker i denna avhandling relationen mellan prestandan (renderingstiden) för de två populära metoderna för skuggsättning inom realtidsgrafik, shadow mapping och shadow volumes. Undersökningen avgränsas till två utvalda varianter av de ursprungliga algoritmerna.

Idag är det mycket vanligt att man använder internet för att söka reda på och ta till sig information, detta är ofta en mycket snabb och enkel metod. För personer med språkliga problem är det dock inte alltid lika enkelt, dagens sökmotorer tar inte hänsyn till hur lättläst en text är (Google har börjat experimentera lite med detta på engelska). En metod för att hjälpa personer med sådana behov är att sortera sökträffar efter hur läsbara de är enligt olika läsbarhetsmått som beräknas automatiskt av en dator. Risken är då att en sådan omfördelning av resultaten premierar träffar som innehåller mindre information eller är irrelevanta givet sökningen. Syftet med studien är att undersöka samband mellan läsbarhet innehåll och relevans för att i förlängningen kunna utforma algoritmer som kan användas för att hitta texter med lagom läsbarhet och informationstäthet åt personer med eller utan lässvårigheter.

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fältarbete i två sjundeklasser få kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsättningar att skriva en essä än i den andra klassen. Essäuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning på arbetsområdet ?Egypten för 5000 år? sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkät undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. När det gäller enkäten och essäuppgiften i de båda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nämnvärt från varandra vilket jag hade förväntat mig.

Saab Bofors Dynamics har som huvudsaklig verksamhet att utveckla missiler. Ofta krävs det att någon form av navigationsfunktion byggs in, och eftersom det inte är lätt att testa nya lösningar och algoritmer direkt på missilerna har man tagit fram två autonoma testplattformar, Freke och Gorm, i form av självgående bilar som kan ta sig fram inomhus i t.ex. en korridor.För navigation utomhus lämpar sig GPS väl i många situationer, men i autonoma sammanhang är det inte tillräckligt. GPS är inte alltid tillgänglig på grund av att man inte alltid har fri sikt till minst fyra satelliter och i militära sammanhang är den också lätt att störa ut. Därför förlitar man sig hellre på noggranna tröghetsnavigeringssystem (TNS) som kan ge data i 100-tals Hz, och kompletterar med GPS för att korrigera för avvikelser.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

Övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Varje år dör 2,8 miljoner vuxna människor av sjukdomen. För att kunna arbeta preventivt mot övervikt och fetma och hjälpa de patienter som lider av sjukdomen bör sjuksköterskan ha mer kunskap och utbildning om de bakomliggande faktorerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa bakomliggande faktorer för övervikt och fetma. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades och resultatet framkom i form av fyra kategorier; livsstilsfaktorer, känslor och relationer, socioekonomiska faktorer och genetiska faktorer.  I ett flertal studier framkom det att brist på fysisk aktivitet var en starkt bidragande faktor till viktuppgång.

The dairy cow?s ability to resume estrus after calving and to conceive is affected by their metabolic status after calving. For high yielding cows there is a high risk that the feed intake will not be sufficient to cope with the increased energy demands after calving, and the cow will end up in a state of negative energy balance. Energy balance can be measured in various ways, for example by body condition score or by plasma concentration of several metabolic hormones and metabolites. After calving, endocrine pathways stimulate tissue mobilization; insulin signaling is blocked, the concentration of insulin-like growth factor-1(IGF-1) and leptin decreases, and the concentration of growth hormone (GH) increases.