Växtföljd är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot ogräs och växtskyddsproblem och är en grundpelare i alla långsiktiga odlingssystem med frilandsgrönsaker. Växtföljdens positiva effekter består av minskad ogräsförekomst, begränsning av växtskyddsproblem, förbättrad växtnäringsbalans samt ökad mullhalt och förbättrad markstruktur. Syftet med det här arbetet är att bidra med kunskap om hur ett planeringsverktyg till en växtföljd kan användas samt hur en grönsaksväxtföljd kan planeras för att minska ogräsförekomsten. Odlingsföretaget Hornudden används som fallstudie när ett förslag på en grönsaksväxtföljd med fokus på att minska ogräsförekomsten planeras med hjälp av ett etablerat planeringsverktyg. Resultatet av planeringen är ett förslag på en sjuårig växtföljd: år 1 gröngödsling (gul sötväppling+rödklöver), år 2 gröngödsling (gul sötväppling+rödklöver), år 3 broccolo/grönkål/vitkål, år 4 sallat, år 5 gröngödsling (bovete+havre), år 6 pumpa/squash, år 7 färskpotatis/rajgräs.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

The aim of this essay is to study the development of democracy in the Halland province, with focus on participating measures. First and foremost to test earlier research about the causes of the development of democracy, which says that the work takes place with obvious variation between the municipalities and that it is caused by economic resources and experienced problems in the democracy. The purpose is also to conduct a general discussion about the conditions and effects of the development.Thus the method can be characterised as theory consuming because I as far as possible assume the method that has been used in earlier research. Still, my study is limited to the six municipalities of the Halland province and is therefore a study of few cases. One person in each municipality has been interviewed in order to collect a list of all the measures that have been carried out.

Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön.

Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

The purpose of this study was to describe the level of knowledge that nurse students in term 6 have about Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and basic hygiene routines. The data collection was carried out by questionnaires. The questionnaire contained questions about knowledge regarding MRSA and basic hygiene routines. The questionnaires were handed out at an obligatory tuition occasion and all of the nurse students who were present (n=57) were asked to take part. The sample consisted of 45 women and 12 men.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.

Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid användning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror på att undervisningen i matematik oftast är läromedelsstyrd utan variation i arbetssätt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för ämnet matematik. Undersökning gjordes i två olika klasser i Luleå kommun och i Kalix kommun, år fem ?sex och år fyra.

Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.

Vår kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken småfilmer som är till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhåller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer är att blanda in BTH på olika sätt, att man sätter skolan som en röd tråd även i region och bostadsfrågorna. Vi gjorde även fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville även visa att det finns folk från Kiruna i norr till Lund i Söder, som går på skolan, och att det finns många olika typer av människor som du får möjlighet att lära känna om du börjar studera här.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.