Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 åren växt på ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för många aktörer på landsbygden. Brist på kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att människor på många platser levt med vildsvin under lång tid. Den här studien utgår från intervjuer med aktörer på lokal nivå i området runt Järna, Södertälje kommun, som är ett av kärnområdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgår således från erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer än 30 år tillbaka. Syftet med studien är att med utgångspunkt från dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrågan.

Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Kategorierna barn och förälder är intimt sammanbundna: när föräldrar talar om barn så talar de även om sitt föräldraskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka idéer kring görandet av gott föräldraskap med kategorin barn som resurs. Studien vilar på ett diskursivt perspektiv där tyngdpunkten främst lutar mot Foucaults idéer kring makt och styrning. Det insamlade materialet består av observation och transkriberat material från två föräldramöten, två föräldragrupper och fyra enskilda intervjuer. Föräldrarna i studien berättar om sitt goda föräldraskap på olika sätt.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Många företag uttalar att personalen är dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krävs det ett långsiktigt friskvårdsarbete. Medarbetare som mår bra presterar bättre vilket leder till att även företaget mår bättre. En ökad hälsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare är väldigt medvetna om vad de vill ha från sin arbetsgivare och det är viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvårdsaktiviteter som efterfrågas av medarbetarna för att i fortsättningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

Examensarbetet initierades för att undersöka hur fordonstillverkare på ett effektivare sätt kan hantera ochdra nytta av den växande marknaden av elektroniktillbehör så som mp3-spelare, GPS-navigatorer osv.Dessa produkter går förstås redan att använda i fordon idag, men är oftast inte möjliga att kontrollera medfordonets inbyggda kontrollenheter som till exempel volym knappar i ratten. En anledning är frånvaron aven standard över hur elekronikprodukter ska kommunicera med varandra. Produkterna är i första handdesignade för att användas separat, en mp3 spelare har interface (USB) för filöverföring, men är för övrigtinte möjlig att påverka utifrån för att t.ex. byta låt.Rapporten beskriver hur ett system kan designas för att lösa detta problem. Inspiration och tekniskalösningar har tagits ifrån ämnen som autonoma system där några av dess grundläggande funktioner harstått som bas för framtagande av tekniker och lösningar.

Knubbsälens beståndsutveckling i Kalmarsund styrs av flera faktorer som till exempel: överfiskning och bottendöd som reducerar mängden tillgänglig föda; fysiska störningar på reproduktionslokalerna vilket ökar kutdödligheten; miljögifter som påverkar hormonbalansen och immunförsvaret samt att populationen i Kalmarsund har en låg genetisk variation vilket gör dem extra sårbara (Härkönen, 2006).Att ha tillgång till en metod med vilken man kan konstatera små förändringar i en sälpopulation kan göra att man tidigt får en indikation om att något händer i den marina miljön. Trots en stor hotbild så visar inventeringar att populationen ökar årligen sedan inventeringens start på 70-talet. I detta examensarbete ges en bakgrund till vilka faktorer som kan tänkas påverka knubbsälspopulationen i Kalmarsund och i arbetet presenteras dessutom en inventeringsmetodik som med hög styrka kan avslöja relativt små populationsförändringar. Resultaten visar att det skulle räcka med 5-6 års inventering för att med nittiofem procents säkerhet kunna avslöja en femprocentig ändring i populationstillväxt för knubbsälarna i Kalmarsund..

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.